Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
nyttjar någon Hst mot detta vfildsverkande vilddjur, tå skall jag oundvikligen
omkomma. Huru sannt slger Icke skalden:
Håll dig uppe genom list, tjr du leCver i en tid, hvars söner äro lika med lejonet i
skogen;
Sväng omkring dig slughetens spjut, på det uppehällets qvarnsten måtte svänga
omkring,
Och plocka frukterna, eller, om du icke kan nå dem, åtnöj dig med gräset!
Derpå sade han till vargen: hasta icke med att döda mig, så framt du icke
vill komma att ångra dig sjelf, du modfulle, som eger krafter och tapperhet uti
övermått! Om du dröjer och betänker det, som jag ämnar säga dig, så skall du fä
veta hvad jag nu tänker på; om du brådskar med att döda mig, skall du icke
hafva någon nytta deraf, utan vi skola här dö tillsammans. — Då sade vargen: du
skändHga bedragare, på hvad sätt hoppas du kunna åstadkomma bägges vår
räddning, eftersom du ber mig förunna dig ett uppskof? Låt mig böra hvad du nu
tänker! — Svarade räfven: hvad det beträffar, som jag nu tänker, så är det sådant, att
du derför borde belöna mig väl, ty, när jag hörde dina löften, din bekännelse af
dina fordna][ synder och din bedröfvelse öfver att du icke ångrat dig förr och gjort det
godt var; när jag hörde dina löften att afhålla dig från allt ondt mot dina stallbröder
och andra, att afstå ifrån att äta drufvor och all annan frukt, att ikläda dig
ödmjukhetens skepelse, låta klippa dina klor, bryta ut dina roftänder, bära yllna kläder och
hembära offer åt Gud (hvars namn vare upphöjdt), så framt Han befriade dig ur
denna din belägenhet, då blef jag rörd af medlidande med dig, ehuru jag förut
längtade efter ditt förderf. När jag hörde bekännelsen af din ånger och dina löften till
Gud, ifall Han skulle befria dig, då kände jag mig förbunden att rädda dig ur din
nöd. Derföre lät jag min svans hänga ned i gropen, på det du skulle fatta tag
deruti och komma upp. Men du viil icke frångå dina grymma och våldsamma vanor,
icke heller förskaffa dig befrielse genom att glömma din natur. I stället ryckte du
uti mig så häftigt, att jag . trodde min dödsstund vara inne, och derigenom blef jag
ditt sällskap uti förödelsens och dödens honing, hvarifrån ingenting kan rädda både
dig och mig mer än ett. Om du går in på det, som jag bar att föreslå, så skola vi
bägge kompia härifrån; men derefter åligger det dig att hålla hvad du lofvat, och
jag skall vara din stallbroder. — Sporde vargen: huru lyder detta ditt förslag, som
jag skall antaga? Räfven svarade: du skall ställa dig upprätt, och jag skall klättra
upp på ditt hufvud för att sålunda närma mig till jordytan; n&r jag kommit upp dit,
skall jag uppleta någonting, som du kan fatta uti; och sedan skall du sjelf künna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
