Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
ligt mellan älskande, som dricka med hvarandra; men hos oss uti China Ar det sed,
att älskarinnan och älskaren byta bägare med hvarandra och tömma dem på
hvarandras välgång. Med dessa ord räckte hon honom sin bägare och sträckte ut
handen för att mottaga hans.
Trollkarlen skyndade att göra detta byte, så mycket mer, som ban ansåg det för
säkraste tecknet att ban vunnit konungadotterns hjerta, och ban tyckte sig nu vara
den lyckligaste bland dödliga. Förrän han förde pokalen till sina läppar, uttryckte
ban ytterligare sin tacksamhet’ för prinsessans huldhet, förde derefter bägaren till
munnen ocb tömde den till sista’ droppen. Han lutade derunder sitt hufvud
tlH-baka, och prinsessan, som fört blott kanten af sin bägare till munnen, blef snart
varse, att hans ögon förvredos, och att han utan medvetande sjönk baklänges.
Imellertid hade den hemliga porten blifvit öppnad för Aladdin, och denne inträdde. När
han såg trollkarlen ligga utsträckt på soffan, och hans gemål skyndade honom till
mötes med utbredda armar, höll ban benne tillbaka och sade: ännu är det icke tid,
furstinna; beglf dig till ditt rum och drag försorg derför, att man lemnar mig
ensam, medan jag vidtager mina förberedelser att återföra dig till China med samma
hastighet som du aflägsnades derifrån.
Så snart furstinnan lemnat rummet, tillslöt Aladdin dörren, närmade sig till
trollkarlens liflösa kropp, framtog lampan och kallade anden. Han befallde denne att
genast flytta palatset tillbaka, till China, till del ställe, der det förut stått.
Befallningen blef strax åtlydd, och man kände blott två lindriga skakningar, den ena, när
palatset lyftes upp, och den andra, när det åter satles ned på sin gamla plats. —
Ku begaf sig Aladdin till sin gemåi och lät den Afrikanska trollkarlens vin sig väi
smaka.
Sultanen, Aladdins svärfader, hade varit otröstlig ocb alltjemt sörjt sin dotter,
hvilken han ansåg för alltid förlorad. Hvarje dag hade han flera gånger kastat sina
blickar . utåt den tomma plats, der Aladdins praktfulla slott förut stod, och äfven på
morgonen af den dag, då palatset återkommit till sin gamla plats, hade solen knappt
hunnit gå upp, förrän sultanen stod vid sitt fönster och såg ut åt platsen. Denna
var icke längre tom; men han trodde, att en dimma der stege upp ifrån marken.
Ändtligen öfvertygade han sig derom, att del verkligen vore palatset, och lät genast
sadla en bäst, för att ögonblickligen begifva sig dit. Aladdin, som från salen med
de tjugofyra fönstren sett sultanen anlända, skyndade genast honom till möte och
förde sultanen intill sin dotter. .Deras glädje låter icke beskrifva sig, ocb det ko«a
nu till ömsesidiga förklaringar om palatsets försvinnande och återkomst- Sultanen
ursäktade sig på bigta sätt hos Aladdin för den stränghet, han visat honom, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>