Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Eller någon tids förlopp återvände de fyrtio röhrarne till sin grotta i skogen och
förvånades på det högsta, då de der icke längre funno Kassims lik; men ännu högre
steg deras förvåning, när de funno en ansenlig minskning i antalet af sina
guldpåsar. De kunde derar finna, att deras hemlighet blifvit förrådd, och att fler än en
person kände, buru dörren till grottan skulle öppnas. Böfvarböfdingen föreslog
derföre, att allt annat skulle lemnas å sido för alt utforska, hvem det kunde vara, som
kände hemligheten, och röja honom ur vägen. Nödvändigheten deri insågs af alla,
och en bland röfrarne var genast redebogen alt åtaga sig uppdraget, förklarande, att
de andra skulle få taga hans hufvud, om han misslyckades. Hans anbud och det
vilkor, som han sjelf fäst dervid, upptogos med bifall och tacksamhet.
Höfvaren begaf sig åstad på natten och anlände i gryningen till staden, der han
genast begaf sig till bazaren. Här fanns blott en enda bod öppen, och i denna satt
Baba Mustapha med sylen i hand, färdig att börja sitt arbete. Höfvaren gar sig i
samspråk med honom ocb beklagade, att han skulle nödgas vara i arbete så tidigt,
isynnerhet som ban vore en gammal man, hvars ögon sannolikt voro så svaga, att
ban icke kunde se att sy i den balfskymning, som ännu rådde.
— Nog är jag gammal, — svarade Baba Muslapha stött; — men ännu äro mina
ögon goda, och till bevis derpå kan jag berätta dig, alt jag för icke så länge sedan
såg att flicka ihop en död menniskas kropp på ett ställe, der det icke var synnerligen
ljusare än här.
Glad öfver att så oförväntadt hafva fått en ledtråd i handen, började röfvaren
göra den gamla skoflickaren fråga på fråga om den döda kropp, som ban sytt ihop;
men Baba Mustapha ville icke närmare utlåta sig derom. Slutligen tryckte röfvaren
ett guldstycke i hans band och bad honom visa sig det hus, der han sytl ihop liket.
Skoflickaren förklarade, att delta vore honom omöjligt, alldenstund han alltifrån ett
visst gathörn måst gå med förbundna ögon; men när röfvaren lofvade honom
ytterligare ett guldstycke, om han ville följa honom till detta gathörn och der låta förbinda
sina ögon samt sedan gå framåt efter hvad han kunde påminna sig hafva gjort förra
gången, fick girigheten magt med Baba Mustapha, och han lofvade göra hvad ban
kunde. Vandringen anträddes, skoflickarens ögon förbundos på samma ställe, der
slafvinnan förut gjort det, och man gick derpå vidare, tilldess Baba Mustapha
stadnade och sade: — längre än hit tror jag icke jag kom. — De befunno sig också
verkligen utanför Kassims hus, der Ali Baba nu bodde. Inan röfvaren lossade
bindeln för skoflickarens ögon, ritade han hastigl med krita ett märke på husporten,
lossade derefter bindeln ocb frågade Baba Mustapha, hvem som rådde om huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
