Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Murdjane utförde åtskilliga dansar med mycket behag och drog slutligen sin
dolk, svängde densamma samt utförde en dans, hvari hon öfverträffade sig qelf.
Slutligen fattade hon Abdallahs handtrumma, Tände den öppna sidan utåt och
dansade fram till sin husbonde och hans son, hvilka hvardera kastade ett guldstycke i
trumman. Kodjah Hussein framtog sin penningpnng och beredde sig att IBIja deras
föredöme; men Murdjane, som nu stod midt framför honom och med ena handen
bjöd honom trumman, stötte med den andra utan att besinna sig dolken i hans
bröst, så att han sjönk lillös tillbaka på soffan.
Förfärade sprungo Ali Baba och hans son upp ifrån sina säten; men Murdjane
lugnade dem snart. Hon visade dem den dolk, som den föregifna köpmannen bar
under sina kläder, och frågade Ali Baba, om han icke kände igen röfvarhöfdingen,
och om ban icke nu förstode, hvarföre denne icke velat äta salt med honom. Ali
Baba insåg genast, hvilken tacksamhet ban var skyldig sin tjenarinna, som återigen
räddat hans lif. — Murdjaoe, — sade han, — jag bar skänkt dig friheten och
dervid lofvat, att min tacksamhet icke skulle inskränka sig dertill, utan att jag snart
skulle göra ännu mera för dig. Denna tid är nu inne; jag upptager dig nu till min
sonhustru och min dotter.
Sedan röfvarhöfdingens lik blifvit i hemlighet jordadt, firade AU Baba sin sons
bröllopp med Murdjane ocb begaf sig, sedan en ansenlig tid förflutit, i sällskap med
sin son till röfrarnes grotta, hvilken han fann i alldeles oförändradt skick. Både ban
och sonen voro nu de enda innehafvarne af hemligheten om grottan och konsten att öppna
henne; de hemtade derutur stora rikedomar; men de förstodo att med måtta bruka sin
lycka och lefde ett långt, lyckligt lif, öfverhopade med hedersbetygelser af sina
medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
