- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
189

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

då köpmännen höllo lina bodar stängda, bad ynglingen sin nya vän att Tara sig
följaktig på en spatsergång, Tid återkomsten från hvilken de gingo förbi Ali Babas
bus. Ynglingen uppmanade nu köpmannen att stiga in och helsa på hans fader;
Kodjah Hussein gjorde invändningar, ehuru han ingenting högre önskade, än att få
tillträde till Ali Baba; men slutligen följde han dock med siri unga vän och blef på
det höfligaste mottagen af den gamle. Man började ett samtal, som länge fortsattes
under utbytande af ömsesidiga artigbetsbetygelser, och slutligen inbjöd Ali Baba sin
sons vän att qvarstadna och spisa aftonmåltid.

Kodjah Hussein afslog inbjudningen i de artigaste ordalag och uppgaf, vid Ali
Babas fråga om orsaken, såsom anledning dertill, att ban icke kunde förtära någon
med salt tillredd mat. För detta visste dock Ali Baba råd och lofvade honom, att
de rätter, som skulle framsättas för honom, skulle bli tillredda utan salt. Han begaf
sig genast ut i köket, för att gifva Murdjane tillsägelse derom, och ehuru slafvinnan
blott med motvilja lyssnade till denna tillsägelse, åtlydde hon likväl densamma.
Imellertid försporde hon hos sig mycken lust att få se den besynnerliga mannen, som
icke kunde äta salt, och när’bordet blifvit dukadt, hjelpte hon Abdallah att bära in
faten. Hon behöfde icke mer än kasta en blick på Kodjah Hussein, för att hans
förklädnad till trots i honom igenkänna röfvarhördingen, och vid närmare efterseende
fann hon, att han bar en dolk gömd under sina kläder. — Nu förstår jag, — tänkte
hon, — hvarföre ban icke vill äta salt med min husbonde, han är hans afsvurna
fiende och vill mörda honom; men det skall jag förebygga’).

Så snart Murdjane och Abdallah burit in måltiden, aflägsnade de sig, och nu
meddelade den förra sina misstankar åt slafven. Denne bar sedan in frukterna och
vinet samt lemnade derefter matsalen, för att låta gästerna dricka och samtala i fred.
Den förklädda röfvarböfdingen trodde nu tiden vara inne att verkställa sin länge
sedan uppgjorda plan. Derifrån blef han likväl afhållen genom Murdjane, som inträdde
i salen, klädd som danserska och åtföljd af Abdallah med en handtrumma. Ali Baba
blef glad, då han såg dem inträda, och meddelade dem gerna tillåtelse att med sin
dans och musik roa gästen, hvilken deremot icke var synnerligen belåten med detta
mellanspel, men dock tröstade sig dermed, att, om han fortsatte umgänget med
sonen, ett annat tillfälle snart skulle yppa sig. Han yttrade derföre i några
förbindliga ordalag för sin gäst sin belåtenhet med det nöje, som slafvarne ville bereda
honom, och dansen tog sin början.

*) Att äta salt och bröd med en annan, är hos Araberna detsamma som att med
bonom ingå den obrottsligaste vänskap. Hans person är från denna stund helig
ocb okränkbar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free