- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
192

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

oliver och dermed påminde sin man om den redan på sjunde året frånvarande Ali
Kodjah och hans olivkruka. För att tillfredsställa sin hustrus önskan, beslöt
köpmannen att hemta upp dessa oliver och använda dem, i fall de ännu hållit sig, så
mycket snarare, som deras egare sannolikt redan var död. Hustrun besvor honom
alt icke vidröra det anförtrodda godset, utan hålla del heligt; men köpmannen
frågade icke efter hennes varningar, ulan begaf sig ned i sitt varulager för att se efter
olivkrukan. Han öppnade denna och fann oliverna ruttnade; för att efterse, om icke
de djupare ned befintliga skulle hafva hållit sig bättre, slog han ut oliverna på ett
fat, ocb tillika med dem föllo några guldstycken klingande ned på fatet.

Den giriga köpmannens nyfikenhet väcktes, ban skakade alla oliverna ur krukan
och fann del återstående af denna fylld med fullvigtiga guldmynt. Han lade oliverna
åter på dessa, gick tillbaka till sin hustru och berättade henne, att oliverna varit
ruttna och att han åter öfverläckt krukan, så att hon syntes ovidrörd. Men hela
natten igenom låg han och tänkte på medel att tillegna sig Ali Kodjahs guld ocb alt
ställa så till, att ban skulle få behålla det, äfven om Ali komme tillbaka. Tidigt
följande morgonen gick ban ut, köpte oliver af årets skörd, begaf sig med dem till sitt
varulager, kastade bort de skämda oliverna i Alis kruka, tog guldet och fyllde med
färska oliver krukan, hvilken ban öfvertäckte såsom förut och ställde den på hennes
gamla plats.

. Ungefär en månad efter detta köpmannens nedriga dåd inträfTade Ali Kodjah
åter i Baghdad, der han tog in i en khan. hvarifrån ban följande dag begaf sig till
sin vän, köpmannen, som mottog honom med öppna armar och uttryckte sin glädje
öfver hans hemkomst. När Ali frågade efter sin kruka med oliver, lemnade
köpmannen honom nyckeln till varulagret och bad honom hemta krukan på samma ställe,
der ban ställt henne. Ali hemtade sin kruka, återlemnade med tacksägelser nyckeln
och begaf sig till sitt härberge. Här tömde han oliverna ur krukan, men fann till
sin stora förvåning icke ett enda guldstycke der. Förgäfves letade han efter sitt guld
och utbrast slutligen i förtviflan: — Ar det möjligt? Kan den, hvilken jag ansett
som min bästa vän, hafva mot mig begått ea så skamlig trolöshet? —

Ali Kodjah skyndade tillbaka till köpmannen och lät denne veta, att han gömt
tusen guldstycken i den hos honom nedsatta olivkrukan. San frågade, om vännen
användt summan i sin rörelse och lofvade att i. sådant fall låta honom behålla
penningarna, blott ban på beloppet utfärdade en skuldsedel^ hvilken han skulle få inlösa
efter beqvämlighet. Men köpmannen, som redan betänkt sig på hvad ban skulle
svara, visste ingenting om något guld. Ali hade sjelf ställt krukan i bans varalager,
hade sagt, att bon innehöll blott oliver, hade sjelf afhemtat henne. Om det funnits

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free