- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
212

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När Achmed följande dagen återkommit till iln gemål, meddelade ban denna
iln faders nya beglran oeb uttryckte sin förmodan om omöjligbeten att uppfylla
densamma. Pari Banu bad bonom likvll vara vid godt mod, ty en sådan varelse
som den, hvilken hans fader önskade se, funnes verkligen och vore ingen annan Sn
Pari Banus egen broder, Scbaibar. Denne, — så beskref hon honom, — liknade
icke sin syster hvarken till det yttre eller tf|| sinnelaget, ty blott,man det
allrarin-gaste misshagade honom, kunde man’vara säker derom, att ban blodigt
tillkännagaf sin vrede; men i Öfrigt vore ban alldeles sådan, som sultanen önskat, liten till
velten, utrustad med ett ofantligt skägg och beväpnad med en Jernstång af
femhundrade markers vigt. Till bekräftande ar sin beskrifning, strödde Pari Bana
rökverk i ett rökelsekar af guld ocb framkallade dermed sin broder, som ur det
uppbvirilande rökmolnet framträdde med sin tung* jernstång ocb sitt långa skä^g,
hvilket stod ut rätt framför bonom. Han var blott halfannan fot lång, hade
ofantliga- knäfvelborrar, som vidrörde hans öron, stora Ögon, som lågo djupt inne I
ansigtet, puckel både fram och bik samt ett ofantligt hufvud, pà hvilket ban bar en
spetsig mössa.

.Scbaibar kastade på Achmed en blick, för hvilken bloden isades i hans ådror;
men så snart Pari Banu för. sin broder föreställt konungasonen som sin gemål, blef
han genast vänlig och frågade, hvarmed ban kunde vara sin svåger till tjenst. —
Féco- meddelade honom nu, att Achmeds fader, sultanen, önskade se bonom, och
dertill var Scbaibar genast villig. Man beslöt, att färden till sultanens hufvudstad
skulle företagas följande dag, ocb imellertid. underrättade Pari Banu sin
broder om allt, som sedan hennes giftermål tilldragit sig. mellan Achmed ocb hans
fader.

Dagen derpå begåfvo sig Achmed och Scbaibar till staden. Alla, som mötte
dem, flydde af förskräckelse, för konungasonens vidunderliga följeslagare; till och
med palatsets portvaktare stucko sig undan ocb lemnade porten öppen, så att de
utan hinder kommo ända fram till divanens sal, der sultanen satt på sin thron och’
Utdelade sina befallningar. Äfven här flydde dörrvaktarne af förfäran, och
Scbaibar gick ända fram till sultanen, hvilken ban tilltalade med följande ord: du bar
xönskat se mig: här är jag nu, hvad vill du mig? •

Sultanen kunde icke svara, utan böll händerna för ögonen för att slippa se
vidundret. Men Scbaibar , förgrymmades öfver detta oböfliga mottagande, ropade
åt bonom: kan du icke tala? — och gaf honom, inan Achmed hunnit tråda imellan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free