- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
233

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’233

-pil, som träffade mig? De svarade: denne unge man, och pekade på prinsen.
Konungen sade till deone: berätta mig, hvem du är och hvem din fader var, jag
benådar derefter dig och alla dina kamrater. Prinsen svarade: herre, jag känner icke
min fader, jag vet blott, att han insperrat mig i en håla med en amma; en dag blefvo

vi der överfallna af ett lejon, som sårade mig i skuldran och slet amman i stycken.
Men Gud skickade mig en man, som tog mig ur hålan och uppfostrade mig till
jägare och röfvare. För att öfvertyga konungen om sanningen af sin utsago, blottade
prinsen sin skuldra, .uti hvilken ännu lejonets bett var att se.

Konungen lät sina vänner, stjerntydarne och alla sina höfdingar komma
tillsammans och sade till dem: veten, alt hvad Gud i stjernorna skrifvit, det vare lycka eller
olycka, kan af ingen ändras; all min försigtighet var förgäfves, denna yngling är min
son; ban måste lida hvad för honom blifvit bestämdt, ocb äfven mig drabbade det, som
hotade mig. Jag tackar Gud, att jag föll för min sons hand och ej för en fremlings,
ocb att mitt rike öfvergår i min sons hand. Han tryckte derefter sin son till sitt
bröst, omfamnade ocb kysste bonom och sade: min son, jag bade, för att förekomma
uppfyllandet af ödets beslut, fört dig till denna håla; men min försigtighet var
förgäfves. Han log derefter sin krona och satte den på sin sons hufvud, och alla
närvarande hyllade, prinsen. Derpå anbefallde konungen honom att vara rättvis emot sina
undersåter och dog ännu samma natt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free