Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28»
stora som bistår eller kameler ort med hufvuden, (tinande tjurars. SeAin tftsiss
varulfvar blifvit besegrade. förde aporna Djanschab upp pi ett hög» berf, pi hvari
topp ban fann en marmortafla, hvarpå stod skrifvet: »Vandringsman, mm kommer
lllf detta land, vet, att aporna skola göra dig till sin konung, och alt du bar blott
tvänne vägar till Bykt. Den ena för dig österut utmed berget, år tre månader lång
ocb leder dig förbi varulfvar, vilda djur ocb spöken ocb affålliga andar tMI det
bat, af hvilket verlden omgifves. På den andra, vestra vågen, bar du fyra
mim-dfcrs färd att tillryggalägga genom myrornas dal, som slutar med ett högt berg,
hvilket brinner som eld. På andra sidan berget rinner en stor flod, som torkar at
hvarje lördag. På flodens andra strand ligger en stad, bebodd uteslutande af
Judar, oeh i bela landet Rnires det ingen enda Musulman. Så länge du stadnar bos
aporna, skola de alltid vara segerrika mot varulfvarne. — Nederst stod: Vet, at»
Salomo, Davids son, ristat denna inskrift.
I aderton månader stadnade Djanscbab qvar hos aporna som deras sultan; men
efter denna tids förlopp befallde han apbären att rusta sig till eti jagtföretag ocb
tågade i spetsen för aporna, följd af sina Mamluker, genom öknar och ödemarker
till Myrornas Dal, der hen likaledes fann en tafla med samma inskrift som den
ofvanstående. Han lät aporna slå upp sina tålt för att stadna der tio dagar f men
redan första natten väpnade han sig sjelf oeh sina Maminker samt flydde med dem
Inåt dalen för att undkomma aporna och uppnå Judestaden. Aporna märkte snart,
att deras sultan öfvergifvit dem, ocb förföljde bonom, men angrepos af myrorna t
dalen, hvilka voro stora som hundar, och under striden dem imellan lyckades Dja»*
sebab hinna andan ett ansenligt stycke. Aporna hunno ändock upp honom och
söndersleto en af bans mån; Djanschab bade Imellertid hunnit fram till en flod ocb
simmade tyckNgt öfver denna. Hans bägge öfverlefvande Mamluker, som följde
bans föredöme, omkommo deremot nnder försöket. Djanschab fortsatte ensam sta
flykt, tillbragte under sorg oeh tårar natten I en grotta, gick sedan lyckligt öfver
det brinnandlB berget och kom tllt floden, som torkade ut hvarje lördag. Han
afvaktade lördagen, vandrade torrskodd öfver till andra stranden ocb kom in I Jude’
staden, på hvars gator Ingen menniska syntes. Han klappade på en port, blef
in-slippt oeh väl undWgnad; men man antydde honom genom tecken, att ban feke
borde tala, ocb ingen af (rasets fbtk talade heller ett ord pi den dagen. PWjafidfe
dag berättade Djanscbab för sin värd sina äfventyr och bad Juden vha bottom
tingen IHI ban» hemland. Men Juden bade aldrig hört talas om detta land, utan
uppmanade Djanscbah att vänta till följande iret, di man till staden väntade en
karavan från Jemen, med hvilken han skalle kunna följa li|f detta land ocb derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>