Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 265
att den flicka, pi hvilken han kaalat ii trinande blickar, vore bennet dotter med
hennes aflidne man, hvilken efterlemnat ansenlig förmögenhet. — Alla mina
bekanta, — fortfor hon, — som jag frigat om rid i den saken, hafva uppmanat mig alt
vilja dig till min mig; hvad slger du om anbudet? — Hasan tycktes just
ingenting hafva emot förslaget, men beglrde, att gummans dotter först skulle afslöja sig,
pi dat ban mitte fi se bennea ansigte. — Det skall du fi, — svarade den
föregifna modern; — följ mig blott pi f|ågot afstindl — Hasan stlngde sin bod,
stoppade pi sig en pung med tusen guldstycken och följde pä nigot afstånd efter
Da-lilah ocb hennes föregifna dotter. Sedan de gitt en stund, stadnade de utanför en
flrgare, hvilken, enligt hvad Dalllah visste, bade ett bus att hyra ut. Dan sluga
Dalilah frågade mannen, om ban ville åt benne uthyra sitt hus på några månader,
eftersom hennes eget skulle undergå reparation. — Gerna, — svarade ban, — dock
önskar jag att der få undantaga ett rum för att mottaga mina gäster. — Dalilah
biföll dertill, man kom öfverens om hyran, och värden lemnade henne nycklarna
till huset, som låg ett ansenligt stycke ifrån färgeriet. Till det hyrda huset
ledsagade nu Dalilah först den unga hustrun, sade: »Här bor Abu-Hamlat» och låste in
henne i ett rum; derefter hemtade hon Hasan, förde in denne i ett annat gemak
och bad bonom vänta en stund, si skulle bon föra sin dotter obeslOjad in till
honom. Derpi vände bon tillbaka till öfverstens hustru och tillsade denna, alt hon
icke finge visa sig för sbeikh Abu-Hamlat med all sin grannlåt, utan blott i en
enkel underklädning. Den unga qvinnan aftog genast sina nipper ocb sin praktfulla
klädning, hvilken Dalilah gömde undan. Derpi begär bon sig tillbaka till Hasan
ocb förmådde denne att aftaga sin kaftan, alldenstund grannarne sagt bennes dotter,
att ban vore spetelsk, och hon ville öfvertyga sig, huruvida detta var sannt eller
icke, hvarföre bon önskade se hans barm, bröst ocb armar. Si snart Dalilah fått
kaftanen, hvari pungen med de tusen guldstyckena lig, grep hon hastigt det unga
fruntimrets kläder oeb nipper, som hon gömt, oeh skyndade med alltsammans till
flrgaren.
— Ni, huru behagar dig mitt hus T — sporde denne. — Rätt bra, — svarade
Dalilah, — oeh jag ämnar nu flytta dit mitt husgeråd. Men du skulle göra mig
en stor tjänst, — tillade hon, — om du ville vara tillstädes i min förra bostad,
medan bärarne flytta bort mina saker; hår har du ett guldstycke, köp derför mat och
dryck åt dig och blrarne. — Flrgaren befallde sin llrgosse att se efter färgerle!
ocb gick, som Dalilah hade begärt. När ban var borta, bad Dalilah llrgossen att
it sig hemta nigonting frin en belt annan del af staden ocb lofvade att under
tiden se efter flrgeriet. Si snart hon blifvit ensam, packade bon ihop alla kläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
