Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-266
oeta tyger, im han träffade hos färgarea repade pi *n iwedrifvare, som gick
förbi, 4Kb «ad* Nil honom: vänta bär i fftrgoriet, liiidea* Jag komner til Huka; Jm
afcaU bloU skaf• kem de««a saker till mig. H den fattiga färgarea hår, min ton,
ir *vårt«kuid*att, och kadi ämnar radan i dag tkicka bit.att utpanta honom; i*
skall imellertid förstöra ugn, kypw ocb ailt, som finné* i färgeriet, si att, när
kådis folk kommer, de ingenting finna af-värde* ÅsnedrJfvaren, som ick* kunde tr»
an aal In au. DahJilah verkligen var färgarens mar, anförtrodde benne sin åsna, ock
den listiga qvintin återvände med.isnan, som bar dat bästa, hon funnit i firgeriet,
med Baaans tusen guldstycken, ocb med dea unga hustraos »mycken
triwnpbe-rtode tiii. sin dou er Moab, för hvilket| bon berättade sina lyckade pitt*.
Så hade Dalllah ådagalagt sin slughet. Inan färgaren begaf sig till sitt
uthyrda bus, bade han köpt kött ocb bröd ocb kom med detta rörbi sitt färgeri, der ban
till aln förvåning, i stället för sin qvarlemnade lårgosse, fann en åsnedrifvare, som
slog söbder hans ugnar och kypar samt förstörde allt, som fanns der. — Huru
kommer du hit, och hvad har du här att skaffa? — sporde ban i vredesmod
åsne-drifvaren. — Denne svarade sig vara der på bans moders tillsägelse ocb hafva fitl
befallning att förstöra allt, på det ingenting af värde skulle falla i rättstjenare»
händer. — När färgaren detta hörde, slog han sig för sitt bröst ocb utropade:
måtte Gud bringa alla menniskor på skam I Min moder är död för längesedan, och
jag är ingen menniska skyldig det ringaste; ve mig, mina tygerl Då började äfven
åsnedrifvaren gråta och skria: ve mig, min åsna I Af dig fordrar jag henne, ty om
icke den nedriga käringen varit i ditt färgeri, skulle jag Icke hafva lemnat djuret
åt benne. — Så tvistade och grälade de så länge, tilldess alla grannarne samlades
omkring dem ocb följde dem till det af färgaren uthyrda huset, der Hasan och
öfverstens hustru befunno sig.
■■ . i M .fil "%> »• li I ’ ’
, De» unga hustrun bade. Doge . förgäfves väital på ,Dalilah eeb beslöt nu stt
på egen hand gå in i det rum, der Hasan befann sig, — Dalilah hade sagt benoa,
au Hasan var benne» san och abeikh. Abu-Hamlau medhjelpare;. Hasan blef
g|ari, då hon Mom, och frågade henne efter hennes moe. Min mor år länge
|edén död, sada bon; — hvad vill da med benne? — Var idet Icke din mor, son
förd* mig hit T — spatdø: Hasan föivinad. N«J, — var svaret; —»mig sade bon,
Mtl du är hennes son och att du vtlstgnar ofrultsemrn» hustrur I Abu-Hamlau
ställe. — Nu intåg Hasan, att ban rikat ut för en bedregerska, ocb fordrade sin»
kläder och penningar af Afæwtens hostia, hwilken åierige» ville af honom b«frs
tillbaka lina smycken. ■ ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
