- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
273

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pl det hoo ’dar måtte dressera dufvorna och besörja afsändande! af dina hemliga
bref. — Khalifcn uppfyllde hennes begäran, och Dalilah blef föreståndarinna för kba?
nen, likaMm Seinab arkö|| ledningen af dufVoposten.

Berättelsen om Egyptiern Ali.

Uti Egyptens hufvudstad Kairb bodde en listig ocb förslagen man, vid namn Ali,
som var aHmänl beryktad för sina skälmstycken, ocb hvilken stadens Wali, som hade
fyrtio pollstjenare under sig, förgäfves sökt att åtkomma. Deraf erhöll Ali binamnet
QvitkiilfWr, emedan han alltid kom undan, så ofta man trodde sig hafva honom i
sina bänder. En dag, då All Qvicksilfver var nedstämd till lynnet, begaf han sig till
ett ’vfnhüs för att muntra sig, lät gifva sig ett enskildt rum och drack så mycket vin,
at| det sfog honom åt hufvudet. Derefter gick han åter ut på gatan, der ban mötte
en man, som utbjöd kobebervatten till salu. Till honom ropade Ali: kom hit och
låt mig drfekal’ Vattenbäraren fyllde en bägare och bjöd honom; men han slog ut
vattnat på marken och begärde en ny bägare påfylld. Vattenbäraren efterkom hans
befallning; men så väl denna bägare som en tredje slog Ali likaledes ut på marken.
Då sade vattenbäraren: om du icke vill dricka, så gack dina fördel Ali lät ännu’en
gittg fyHa bägaren åt sig, fuktade läpparna med drycken och lemnade bägaren
tillbaka åt vattenbäraren, tillika med ett guldstycke. Vattenbäraren kastade på bonom
en hånande blick och visade en missbelåten uppsyn. Då grep All efter sin dolk och
sade-till honom: ve dig, hvi förhånar du mig? Du har gifvit mig tre bägare vatten,
Som på sin höjd är värdt några nusfs; jag har i stället skänkt dig ett guldstycke;
hvad kan du mer begära? Har du någonsin träffat en mer frikostig menniska än
jag är? Ja; visserligen, — svarade vattenbäraren, — jag känner en man, hvars
fri-koàigbet aldrig Mir Öfverträffad, äå länge qvinnor föda barn till verlden. Vet, att
min fader var den öfversta bland vattenbärarne i Kairo och efterlemnade vid sin död
åt mig feth’1 kameler,"en mula, en handelsbod och ett hus. Men den fattige blir
sältan rik, ocb’ om Uan blir rik, så dör han. Kort efter min fars död lånade jag
fem-Tvscr sek K* n.tt. VII B. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free