- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
280

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-280

delta skedde, väntade Alt, tilldess Stråk stängde «ln bod, och smög ilg-efter honom
In I huset, dit ban medtagit pungen.

Här fa Arde Ali, huru Sirak sade till aln hustru, »om’ rar en af veziren Djafara
frigifna slafvinnor: Här har du den pang med guld) som jag löfvet dig till
bröl-loppakostnaden för din son Abd Allah. Hustron tog pungen och lada in honom I
ett sk8p; men Sirak lede sig ned att sofva en stånd, eftersom ban för natten var
b]oden till en af sina vänner. När nu hustron gtck ut I köket att tillreda
aftonmåltid it sig, smög sig All In I gemaket, tog pungen ur skåpet och begaf sig
dermed till samma person, dit Ihrén Sirak var bjoden. Sirak drömde, att en fogel
flög bort med hons guld, vaknade häftigt ocb ropad* pi hustru», alt bon skulle gi
efter pungen. Men denna var borta, och Sirak sade: ve mig I Honom har ingen
annan än All stulit; men jag skall nog ri bonom tillbaka. — Därtill råder jag dig
också, — sade hustrun; — eljest skall jag, vid Gud, Icke öppna porten föj dig I
natt. — Sirak gick till gästabudet, der han visste, att ban sko|le träfTa Ali; men
så snart han bier denne varse, drog han sig tillbaka och tänkte tid sig sjelf: godt;
ban bar ännu min pung I sin ficka; men jag skall snart hafva honom åter. Dermed
gick 8irak till den gata, der Ahmed-ed-DeneT bodde, smög sig upp pi terrassea
till Abmeds bus och derirrin ned till porten, utan att någen märkte bonom, emedsn
alla sofvo i huset. Inanför porten väntade han, tilldess Ali kern hem Ifrin
gäàt»-budet ocb bultade pi porten. Härmande Hasan Schumans röst, ropade ban: hvem
«r der? — All Qvicksilfver, Egyptiern. — Har du Siraks pang. — Ja; «ppna
bara! — Jag får icke öppna, förrän du gifver mig pungen; jag bar billit ett vadiaed
Ahmed. — Räck di ut din hand genom rönstret på porten? — När Ali stått der
stum en stund, utan att porten öppnades, började han pi densamma föra ett
sådant ovisen, att alla I huset vaknade. Hasan Scbüman kom ut och frigade, om
ban hade pungen. — Du skämtar, — svarade AH, — jag lemnade dig ja pungee
genom rönstret, eftersom du slagit vad med Ahmed, -i- Tid Gud, — svor Hasan,
— jag har icke mottagit pungen ar dig; ganska säkert har Sirak bonom åter i
sina händer. — Jaså, — sade Ali, — jag skall skaffa mig honom tillbaka. — Han
återvände nu till gästabudet, såg sig om efter Sirak, ocb så snart han blifvit boooa
varse, begaf ban sig genast derifrån, skaffade sig genast upp på Siraks hustak och
steg derifrån ned i gemaket, der hustrun sof med sitt barn. Han klädde alg i
hustruns kläder, dröp några droppar af en sömndryck i munnen på henne och barnet
samt väntade, tilldess Sirak skulle komma hem. När denne bultade på porten,
tode han sig I fönstret och ropade, härmande en qvinnas röst: hvem tr det, som
bullar ? — Abd Allahs fader, — svarade Sirak. — Jag har svurit att icke öppM

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free