Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets kurva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS KURVA. 15
avtaga, något som emellertid först efter 50:e levnadsåret
framträder fullt distinkt.
Ett dylikt påstående låter obestridligen märkvärdigt, om
man betänker människans fortgående psykiska mognad
åtminstone så långt som in på tredje och fjärde
decennierna. Men funktionen får ej dragas fram vid bedömandet
av tillväxt och senilitet, menar Mühlmann. »Funktionen
är en företeelse som beror på den levande substansens
morfologiska och kemiska utbildning. Den förra är ett
barn av den senare; man kan ej göra barnet ansvarigt för
modern och ej bedöma substansens tillväxt efter
funktionen.» Och för övrigt: »Vilka prestationer hos en och
samma individ bör man värdera högst, dem som den vuxne
verkställer, eller dem som barnet utför? Såsom ett i alla
avseenden hjälplöst väsen kommer människan till världen,
och inom 1—2 år lär hon sig fatta, gå, tala och förstå
tusentals saker, om vilka hon ej förut hade något begrepp.»
Såsom ovan antyddes, upphör hjärnans absoluta tillväxt
i regel vid 15—20 års ålder för att sedan långsamt avtaga.
Men den relativa tillväxten, som man får genom att beräkna
hjärnviktens procentiska förhållande till kroppsvikten, börjar
sjunka redan under andra levnadsåret. Om man nu tänker
på pigmenteringen i nervcellerna, så visade det sig ju, att
den uppträdde redan under första levnadsåret.
Egendomligt, inte sannt? Man kommer ovillkorligen att förmoda ett
visst samband mellan pigment och hjärnvikt.
Mühlmann resonerar nu så här: Trycket från
angränsande celler och organ kommer en del nervceeller att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
