Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets kurva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 LIVETS KURVA.
i kärnan. Mühlmann menar då, att även i den
flercelliga organismen de närmast den näringsupptagande ytan
belägna organen åtnjuta större materiella förmåner än
de inre. »Redan i fostrets första utvecklingsstadier kan
man se, att de perifera delarna föröka sig starkare än de
centrala.»
Med stöd av ganska omfattande vägningar och
volymbestämningar, som Mühlmann och andra forskare anställt,
utvecklar han sedan sin teori vidare. Han finner, att
människokroppens olika organ ha olika tillväxtkurvor. »Längst,
ända in i den sena ålderdomen, växa hud, tarm, lungor,
hjärta och blodkärl, alltsammans organ, som i viss mening
representera kroppens yta: medelst dessa organ
kommunicerar kroppen med yttervärlden, genom dessa organ tillföres
kroppen fast, flytande och gasformig näring. Ej fullt så
länge, nämligen endast till 40 à 50 års ålder, växer
muskulaturen, ett organ, som ligger närmast ytan, d. v. s. huden.
Ännu tidigare, ungefär i 20:e levnadsåret, upphör skelettet
att öka i vikt; detta organ ligger återigen innanför
muskulaturen. Tidigast slutligen, nämligen under andra decenniet,
upphör tillväxten i det centrala nervsystemet, ett organ,
som omgives av skelettet (ryggrad och skalle) och som
alltså ligger mest avlägset från ytan.»
Vad nu särskilt nervsystemet angår, vars tillväxt
bestämts genom vägning av tusentals hjärnor, så kan man,
anser Mühlmann, som regel säga, att hjärnans absoluta vikt
når sitt maximum i pubertetsåldern. Därefter visar hjärnans
vikt obetydliga växlingar, dock med en tydlig tendens att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
