Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelismens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 MENDELISMENS FÖREGÅNGARE.
står i en sammansmältning av de olika egenskaper, som
utmärka dem var för sig, utan snarare i en jämn eller ojämn
fördelning av dessa egenskaper: jag säger jämn eller ojämn,
ty fördelningen är långt ifrån likartad hos alla bastarder
av samma ursprung, utan dessa förete mycket stora olikheter
sinsemellan.» Sageret hade uppenbarligen en klar
uppfattning av klyvningsföreteelsen hos bastardernas avkomlingar.
Kommer så den tyske botanisten Gärtner, bastardlärans
grundläggare, som år 1849 utgav en detaljerad
sammanfattning av sina grundliga och omfångsrika undersökningar.
Gärtner konstaterade i åtskilliga fall enhetlighet i första
och klyvning i andra generationen hos bastarder ej blott
mellan olika raser av en och samma art, utan även mellan
skilda arter. Han fann därvid såväl föräldralika typer som
diverse mellanformer och även nya kombinationer av
föräldrarnas egenskaper.
En annan ryktbarhet på bastardforskningens område vid
mitten av 1800-talet var fransmannen Naudin. Även han
iakttog klyvning hos avkomman av bastarder såväl mellan
raser som arter och konstaterade också, att föräldratyperna
kunde återuppstå ur den intima föreningens famntag. Enligt
hans år 1865 lancerade åsikt berodde klyvningen på att
föräldratypernas »specifika substanser» fördelades i de primära
bastardernas frömjöl och fröämnen på så sätt, att somliga
frömjölskorn och fröanlag kommo att representera fadertypen
och andra modertypen, medan åter andra kommo att
innehålla både hanliga och honliga substanser. Om då vid
befruktningen frömjölskorn och fröämnen med uteslutande vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
