Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelismens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENDELISMENS FÖREGÅNGARE. ... 93
.
sig hanliga eller honliga substanser sammahtisilide. upp-.
stod den ena eller andra föräldratypèri, : i. ánnåt. Tali ei
mellanform. Naudin hann uppenbariigeën ét gott. steg;
fpåmåt; han skulle bara ha analyserat de olikä egernskapérna
var för sig, såsom Mendel gjorde, och ej tagit dem »en masse».
Så publicerade Mendel sin teori samma år som Naudin
framlade sin uppfattning, och därmed borde ju
förmendelismens dagar vara förbi. Men Mendels teori framlades i
en obetydlig tidskrift inför en oförstående publik, och
eftersom Mendel själv ej slogs för att bringa den till seger, så
jordades den i stillhet för att uppgrävas, då tiden var mogen,
och det var först år 1900. Man plägar fördenskull datera
mendelismens uppkomst 1900, eftersom Mendels namn först
då »flög över jorden».
Men därigenom kan man också tala om förmendelister
från tiden efter 1865, och man har då att särskilt fästa sig
vid två biologer, som utan kännedom om Mendel kommo
till åsikter, som förete en avsevärd likhet med hans. Den
ene av dessa båda är den franske antropologen de
Quatrefages, som år 1889 uttalade sig på följande sätt om
avkomlingarna efter bastarder mellan olika människoraser:
»Förbindelsen mellan individer av olika raser åstadkommer
mellan de båda naturerna en strid, vars skådeplats är det
fält, där den nya varelsen danas. Men denna strid
försiggår inte så att säga i klump, som man i allmänhet antagit,
utan var och en av de båda föräldrarnas egenskaper slåss
för egen räkning med den motsvarande egenskapen. När
ärftlighetskraften är lika stor å ömse håll, följer med nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
