Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelismens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 MENDELISMENS FÖREGÅNGARE.
Avändighef et t ölags kompromiss, som resulterar i en
semmansmüäliaiiig av inolerns och faderns egenskaper till en
interrmedijr egonskap: Cun krafterna däremot äro mycket olika,
ärver bastarden en egenskap, som helt och hållet lånats från
en av föräldrarna; men denna förälder, som segrat på en punkt,
kan i sin tur besegras på en annan. På så sätt uppstår
hos bastarden en sammanfogning av egenskaper från
båda de typer, av vilka den bildats. I följande
generationer uppträda alternerande ärftlighet och atavism.» De
Quatrefages har tydligen uppdagat egenskapspar och även
konstaterat olikheter med avseende på de samhöriga
egenskapernas inbördes förhållande hos bastarderna samt i dessas
avkomma iakttagit både klyvning och nybildning. Och han
har gjort dessa rön på ett material, som senare än annat nåtts
av den verkliga mendelismens metodik, nämligen människan.
Den andre förmendelisten från interimstiden är Bolin,
numera chef för Sveriges officiella jordbruksförsök och
sålunda tillhörande den med Lantbruksakademien förenade
Centralanstalten, men i yngre dagar assistent vid Sveriges
Utsädesförening i Svalöv, i vars tidskrift han år 1897
publicerade sina här åsyftade studier. Han arbetade med korn
och gjorde en mängd bastarderingar mellan olika typer.
Han fann därvid alltid, att den första bastardgenerationen
var enhetlig, medan den andra och tredje varierade i större
eller mindre grad. Han konstaterade vidare i ett flertal
fall, att vissa av föräldrarnas egenskaper voro till synes
försvunna hos de primära bastarderna, så att dessa endast
präglades av de motsatta karaktärerna. De senare kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
