Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
RYSKA
APPLIKATIONER
IMPONERAR
Äke Pernelid:
[-DATAMASKINENS-]
{+DATA-
MASKINENS+}
Rysk ADB bör inte
underskattas, anser
tekn lic Robert
Meyer, IVA:s
kontaktman i Moskva.
ROLL
INOM
STATSFÖRVALTNINGEN
UDK 681.3:35
UDK 681.3(47)
Det är ytterst litet
som sipprar ut om
databehandling i
Sovjet. Därav har
många dragit den
felaktiga slutsatsen att
man inte skulle ha
hunnit särskilt långt
inom området.
IVA:s kontaktman
i Moskva, tekn lic
Robert Meyer,
redogjorde nyligen för lä-
get i samband med en presentation av
In-genjörsvetenskapsakademins utlandsverksamhet.
Han lämnade inledningsvis några data
kring de vanligaste maskintyperna. MIR
är en av de vanligare mindre
datamaskinerna. Arbetar i ett språk som påminner
om FORTRAN, klarar lineära
differentialekvationer av 20:e digniteten och vissa
PERT-problem.
URAL 11 är en transistoriserad maskin.
Läshastigheten för hålremsa är 1 000
tec-ken/sek.
En av de nyare maskinerna är BESM 6
som prestandamässigt uppges ligga
någonstans mellan CDC 3000 och GDG 6000.
Det förhärskande programspråket i
Sovjet är ALGOL. Man utvecklar f n
kompilatorer för FORTRAN och COBOL.
En avancerad produktionsplanering för
10 dagar framåt utför man i landets
största fabrik för TV-apparater i staden Lvov.
Arbetet utförs med en MINSK 22.
Samma maskintyp kommer till
användning vid ett vetenskapligt
informationsin-stitut i Leningrad. Där finns ett tjugotal
heltidsanställda referenter som kodar upp
vetenskapliga arbeten för ett
informationssystem.
Med hjälp av datamaskin spårar man
cancersymptom på ett tidigt stadium.
Ett intressant projekt är en algoritm för
automatisk översättning från japanska till
ryska.
Ryssarna är synnerligen förtegna om
applikationerna inom rymdforskningen;
inte en enda beskrivning har veterligt
publicerats.
Trots imponerande tillämpningar har
man svårigheter när det gäller
kringutrust-ningen. In- och utmatningsanordningarna
är klena, vilket har öppnat en stor
marknad för bl a svenska leverantörer i
branschen. Dessutom har man haft problem
med att få fram en lämplig
papperskvalitet för radskrivare.
Den första datamaskinen i Sverige fanns
inom statsförvaltningen redan. 1953.
Alltifrån denna tidiga start har
datamaskinerna haft en stabil förankring inom staten.
Under en följd av år har denna sektor
innehaft uppemot 25 procent av landets
totala datamaskinkapacitet.
Självfallet kan man därav inte dra
några mer vittgående slutsatser om graden och
effektiviteten av den automation som
hittills uppnåtts inom den statliga
databehandlingsprocessen. Men andelssiffran ger
en intressant indikation om trenden och
den roll som datamaskinen tilldelats inom
den statliga sektorn.
Det ska dock tillstås att man här har
informationsbehandlingsproblem av
struktur och framför allt volym, som saknar
motsvarighet inom det enskilda
näringslivet. Datamaskinella lösningar faller sig av
den anledningen särskilt naturliga. Detta
förhållande, som i och för sig förtar något
av effekten av det nyss gjorda
konstaterandet om automationsgraden i statlig
förvaltning, bör å andra sidan inte få
undanskymma det faktum att man inom den
statliga sektorn stundom finner så
avancerade och rationella datamaskinella
lösningar, att dessa allt emellanåt blir
normbildande även för den enskilda sektorn.
INTEGRATION
Utan att göra anspråk på att redovisa
någon inventering av de statliga områden där
datamaskinen tagits i tjänst, må ändock
några exempel nämnas. Ett sådant är det
mycket omfattande
databehandlingskom-plex som inryms under begreppet
folkbokföring och skatteuppbörd. Det berör i en
mångfald former direkt hela den svenska
allmänheten.
Det kan här vara värt att notera, att vid
en nyligen avhållen internationell
konferens över ämnet »Automation av
befolk-ningsregistrering» det klart
dokumentera
des, att Sverige ligger främst i världen på
detta område.
Vårt omfattande
socialförsäkringspro-gram är till väsentliga delar redan nu
beroende av datamaskinell bearbetning.
Återstående delområden är föremål för analys
och successiv systemomläggning till ADB.
De månatliga folkpensionsutbetalningarna
till en miljon medborgare administreras
helt datamaskinellt.
En intressant aspekt i samband därmed
är den dataintegration som utvecklats i
samarbete med posten. Genom att
utbe-talningshandlingen sedermera automatiskt
omvandlas till magnetband av posten, kan
både den postala revisionen och
pensions-myndighetens fortsatta bearbetning ske
med hjälp av samma databärande
magnetband.
Ett liknande integrationsmönster med
gemensam databärare, såväl för postens
databehandling som för kundernas initiala
och efterföljande behandling, tillämpas
numera också på flera andra områden.
TV-och radiolicensens hantering är exempel
härpå, som allmänheten ständigt möter i
sitt dagliga liv. Men även
försäkringsbranschen ingår numera - delvis — i den
integrationsprocess som posten successivt
utvecklar till förmån för både den statliga
sektorn och det enskilda näringslivet.
STIGANDE AMBITIONSNIVÅ
Även om allmänheten i en ständigt
stigande omfattning kommer i beröring med den
statliga förvaltningsapparatens
nyetableringar inom den automatiska
databehandlingen, försiggår dock den största
expansionen ifråga om att mekanisera interna
administrativa förfaranden. Dessa är till stor
del av konventionell natur och väsentligen
desamma som inom enskild verksamhet.
Nära hälften av de statsanställda har
sina löner »på data». Avancerade planer
föreligger på att genomföra en högre am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
