Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
överdirektör Åke
Per-nelid, 50, tog
ingenjörsexamen i Örebro 1944,
blev byrådirektör i
flygvapnet 1951,
chefsingenjör vid Sandvikens
jernverk 1955, byråchef
i Statskontoret 1958
och t f överdirektör där
1963.
Modern datateknik inleder här en serie artiklar,
»Datamaskinens roll___» som syftar till att ge
översikter om den automatiska databehandlingen
(ADB), dess nuläge och framtidsutsikter på skilda
områden. Det är naturligt att börja med
statsförvaltningen då denna i Sverige har en ledande ställning
som administrativ ADB-användare. Redaktionen
hoppas att dessa artiklar skall avdramatisera
datamaskintekniken, stimulera tänkandet om de
framtida möjligheterna och förankra
förväntningarna i dagens realiteter.
bitionsnivå i löneuträkningen och därmed
sammanlänkade rutiner av administrativ
och redovisningsteknisk natur innan den
återstående delen av de statsanställda
infogas i det datamaskinella systemet.
Statistiken är måhända det område som
hunnit längst med att automatisera de
olika leden i produktionskedjan, ävensom att
tillvarata de möjligheter till integration
som yppar sig vid automatisering av olika
register inom den statliga förvaltningen.
När det gäller förrådsredovisning och
materialplanering har datamaskinen sedan
länge haft en betydelsefull roll som
hjälpmedel för att optimera lagerhållning och
distribution. Detta har särskilt varit fallet
inom det militära och civila försvaret. Där
är materielens omfattning och
distribu-tionsmönster så komplicerat att andra
hjälpmedel än datamaskiner för
redovisning och planering inte är praktiskt
möjliga att använda.
LÖNSAMHET
De här redovisade exemplen må vara
tillräckliga för att kasta något ljus över den
roll datamaskinen har inom den statliga
förvaltningen. Avsiktligt har här helt
utelämnats den sektor, varinom faller
forskning, vetenskap och högre utbildning och
för vilken datamaskinen numera är en
axiomatisk förutsättning.
Här inställer sig då naturligen frågan,
hur det ekonomiska utfallet av
ADB-till-lämpningarna inom statsförvaltningen
hittills gestaltat sig. I många fall har
lönsamhet i form av direkta och definierbara
besparingar kunnat redovisas. Exempel finns
sålunda på ADB-tillämpningar - både
under genomförande och på
planeringsstadiet - där besparingarna räknas till
tusentals personer.
Andra fall finns där lönsamheten
redovisas i form av effektivitetsökningar, vilka
självfallet kan vara av utomordentligt
vär
de och helt ställa i skuggan vanliga
besparingar i form av bortrationaliserad
arbetskraft.
Stundom inskränker sig
rationaliseringsvinsterna till marginella
kostnadsbesparingar.
BRIST PÄ MÄTINSTRUMENT
Vanligtvis är lönsamhetsbilden inte så
renodlad och enkel, utan omfattar komplexa
rationaliseringsvinster. Situationen inom
statsförvaltningen är härvidlag inte alls
unik, utan säkerligen precis densamma som
inom det enskilda näringslivet.
Det saknas emellertid normer och
instrument för att i kvantitativa termer
uttrycka värdet av olika slags
rationaliseringsvinster. Särskilt om dessa uppträder
både i form av besparingar och som
effektivitetsökningar, blir en sammanvägd
utvärdering därav speciellt komplicerad.
Följaktligen kan därför inte ges något
entydigt och helt uttömmande svar på frågan
om lönsamheten av statens
ADB-tillämp-ningar.
Givet är att det också finns sådana fall
där en förväntad. lönsamhet helt uteblivit
eller i bästa fall kommer att kunna
diskonteras senare än vad man ursprungligen
räknat med. I ett långsiktigt tidsperspektiv är
det också rimligt, att de gångna åren får
ses som en utbildnings- och träningsperiod
med avseende på att utveckla en helt ny —
och tidigare okänd - metodologisk teknik.
Det gäller både i fråga om att analysera
och definiera informationsbehovet och att
utforma den systemlösning och de
maskinprogram som ska kunna tillgodose detta
informationsbehov.
FELRISKER MÅSTE MINIMERAS
I ljuset av den lämnade redogörelsen vill
det sålunda synas som om
statsförvaltningen hunnit relativt långt ifråga om att ta
i sin tjänst datamaskinen i de
administrativa processerna. I varje fall är detta
författarens uppfattning. Det är troligt att
man från andra utgångspunkter och med
andra kriterier på »datamognad» kan
argumentera om hållbarheten i en sådan
bedömning. Emellertid måste man hålla i
minnet, att genomförandet av
ADB-till-lämpningar inom staten i många fall är
väsentligt annorlunda och har sina särskilda
problem, om man jämför med det
enskilda näringslivet.
I sådana fall då systemen i någon form
berör medborgaren eller
samhällsfunktioner, är det självklart att mycket rigorösa
krav måste uppfyllas när det gäller
systemets tillförlitlighet och dess osvikliga
funktion. Även betydelselösa felfunktioner av
typen »skönhetsfel» skulle kunna rubba
allmänhetens förtroende för datamaskinen.
Stora ansträngningar måste därför sättas
till för att bringa felriskerna till ett
absolut minimum.
Inte så sällan kompliceras
systemorganisationen också av att föreskrifter,
kungörelser och stundom även författningar har
att »översättas» till ADB-mässiga
systemlösningar och att kringrutiner måste
utformas i samklang med nu gällande praxis.
VÄXANDE DATAKUNSKAPER
I TOPPEN
De mången gång särpräglade
systemtekniska problem, som kan vara förbundna
med att anpassa ADB-applikationer till
den samhälleliga miljön och till de
konstitutionella förutsättningarna, har också
andra aspekter än de rent systematiska.
Hela den ambitiösa process, som sträcker
sig fram till beslutet om ADB-systemets
principiella utformning och dess
genomförande, påkallar ett djupgående och
sakkunnigt engagemang på de ledningsnivåer
som har att delta i och formulera detta
beslut.
MODERN DATATEKNIK 1967:11
2*—717211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
