Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
o
SPRAIW
SPALTEN
ATT STRUNTA
NYCKELMÄN PÅ IBM
GICK TILL GE
UDK 338.922
IBM har förlorat mer än en
tredjedel av sin tidigare andel i
beställningar av datamaskiner från amerikanska
staten under de fyra senaste åren. Trots att
IBM levererat flera av de allra största
anläggningarna ligger värdet på företagets
andel på knappt hälften av den statliga
datamaskinparken som uppgår till ca 3 000.
Dessa kanske något oväntade fakta
framkom vid en s k hearing, där man ville
granska den statliga skötseln av
ADB-pro-grammet under de senaste två åren.
Den amerikanska myndighet som har
hand om inköp av dataanläggningar
(General Services Administration) meddelade
också under denna hearing, att det var i
det närmaste omöjligt att få några
kvan-titetsrabatter, trots att inköpen uppgick
till så stor summa som 1 200 miljoner
dollar (ca 6 miljarder kr) per år. Däremot
hade man lyckats uppnå i sina kontrakt
med dataleverantörerna, att kraftiga
skadestånd skulle utbetalas om inte s k Software
levererades i överenskommen utsträckning.
IBM har förlorat två nyckelmän till
General Electric och detta väntas
innebära att GE nu på allvar skall ta upp
konkurrensen både i USA — och framför allt
i Europa. Det gäller dels vicepresidenten
för IBM:s statliga avdelning, som nu är
konsult hos GE. Dels — och viktigare ändå
- gäller det en av toppmännen vid
IBM-France. Det är Jean-Pierre Brule, chef för
IBM:s militära avdelning i Frankrike som
nu har anställts av Bull-GE och där får
ansvaret för marknadsföring,
produktutveckling och service av alla typer av
Bull-GE-anläggningar som säljs i Frankrike.
IBM har för närvarande ungefär 60
procent av den franska marknaden medan
Bull-GE har hälften så stor andel.
*
Pressade marginaler rapporterar Philips
som visserligen hade 7 procent högre
omsättning första halvåret i år men vinsten
minskade. Ett exempel på kraftig
expansion är däremot det relativt lilla företaget
Digital Equipment Corp of Massachusetts,
vars verksamhetsår slutar den 1- juli. En
omsättningsökning på 71 procent och en
nettovinst som stigit med 133 procent kan
man redovisa. I absoluta tal är företagets
omsättning inte så stor, 39 miljoner
dollar (ca 200 miljoner kr). Men man har
nyligen introducerat ett billigt system
kallat PDP-85 och därav har 750 sålts och
300 är redan installerade.
Britterna är alltjämt bekymrade över
att deras dataindustri inte lyckas hävda sig
så bra som man önskade. Enligt nyligen
tillkännagivna siffror har fram till slutet
av april i år — från det datamaskiner
började tillverkas i England - hela exporten
uppgått till 805 anläggningar. Om man
tar med det halvår som gått sedan man
fick fram siffrorna skulle man generöst
räknat kunna komma upp i 1 000 maskiner.
Om man jämför med IBM så beräknas
detta företag ha ungefär 10 000 maskiner i
order utanför USA vartill kommer lika
många redan installerade. De flesta
datamaskiner England exporterar är små och
har ett genomsnittligt värde av 1,5
miljoner kr.
ICT leder överlägset engelska
försälj-ningsligan på grund av framgångarna för
1900-serien.
Japan har nyligen lättat på
restriktionerna för utländska investeringar. Detta
har fått en del konsekvenser. Bl a har
spekulationerna i Sonyaktier blivit så livliga
att regeringen tvingats begränsa
försäljningen till utlänningar. Den japanska
elektroniska industrin ser också allvarligt på
RGA:s plan att upprätta ett
forskningslaboratorium i Tokyo. Detta skulle
huvudsakligen ha japansk personal. Industrin
fruktar att de bästa hjärnorna köps över
till det amerikanska laboratoriet. Man
uppger att amerikanska företag betalar
fyra till fem gånger så höga löner och då
står de japanska industrierna ganska
hjälplösa. ■
Att strunta är en fin konst som man
inte får lära sig i skolan, där de
brukar försöka lära en att vara noggrann
vare sig det behövs eller inte. Så mycket
mera förvånad blir man senare i livet när
man måste skilja på väsentligt och
oväsentligt, t ex när en allvarlig matematiker
säger att den och den detaljen i en formel
kan vi försumma, varpå han helt sonika
stryker den och erbjuder en flottare
formel till beskådande. Jag måste, medge att
det bereder mig visst nöje att i olika
sammanhang bruka ordet försumma i denna
amoraliska betydelse - eller är det kanske
bara omvänd moral, för under vissa
betingelser ska man ju försumma (på
engelska helt enkelt: omit) vissa saker - trots
att eller rättare sagt därför att det strider
mot språk- och tankevanorna i vissa vida
kretsar.
När försummelserna utvecklats till en
konst — eller, inom matematiken, en
vetenskap — kräver de sina särskilda termer.
Matematikerna talar ibland om att
stympa t ex en lång serie, och därmed menar
de utan klandrande biavsikt att tala om
att man »fimpar» oväsentliga termer på
tampen.
»KAPA» REKOMMENDERAS
Ett decimalbråk avkortar man —
förkortning, som det heter när det gäller ord,
betyder ju i matematiken någonting annat,
en särskild sorts förenkling av bråkuttryck.
Avkortning åtföljs normalt av avrundning,
dvs att den sista av de medtagna
decimalerna enligt vissa regler — som lärs ut i
skolan - »höjes». Detta är så välkänt att
de flesta förutsätter att ett tal är avrundat
om det uppges vara avkortat. Alltså
behövs ett annat uttryck som inte väcker
sådana biföreställningar. Detta gäller särskilt
i datamaskinsammanhang. Det kan ju t ex
inträffa att ett tal som blivit för långt
skärs av »automatiskt», dvs av misstag,
och då är det inte alls säkert att någon
genomtänkt avrundning äger rum. På
engelska har som neutralt ord (av IFIP)
föreslagits truncate ’skära av’. En
näraliggande svensk motsvarighet blir då kapa,
vilken härmed rekommenderas.
Kapa har bl a fördelen att passa lika
bra vare sig den sträng som skall kapas
är numerisk eller icke. Säger man kapa
förstår också var och en att det är en rent
formell operation, som troligen mera
inspirerats av uttryckets längd än av dess
innehåll. ■
Hans Karlgren
MOl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:28 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/moddata/1967-11/0020.html
