Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
DATASAMTAL
MELLAN ÖST OCH VÄST
OM FRAMTIDEN
Datamaskinens roll i framtidens
samhälle var temat för ett
runda-bordssamtal arrangerat i Ronneby.
Där hölls Pugwashrörelsens 17:e
konferens. Deltagare i samtalet,
som delvis utgick från professor
Hannes Alfvéns samhällssatir
»Sagan om den stora datamaskinen»,
var vice presidenten i ryska
vetenskapsakademin, professor Michail
D. Millionscikov, professor Richard
L. Garwin, Columbia University,
USA, och professor Alfvén.
Sam-talsledare och referent: redaktör
Erwing Oscarsson.
UDK 681.3
Ett tankeutbyte om datamaskinernas roll
i framtiden arrangerades i Ronneby under
Pugwashrörelsens 17:e möte. I detta
samtal deltog
• ordföranden i Högsta Sovjet, vice
presidenten i ryska vetenskapsakademin,
professor M. D. Millionscikov och
o direktören för IBM:s Watson
Labora-tory, professor R. L. Garwin.
Diskussionsledaren hade orienterat dem
om professor Hannes Alfvéns
samhällssatir »Sagan om den stora datamaskinen».
I anslutning till tankegångar där
presenterade de två experterna några av sina
uppfattningar om datamaskinens roll i
framtidens samhälle. Ur samtalet återges här
några huvudavsnitt.
Garwin: För mycket länge sedan var
människans behov 1) skydd — till en
början i grottor - och 2) mat. Människan
utvecklades och övergick från jakt till
jordbruk. Ett samhälle började utvecklas.
Människan uppfann verktyg. De
tillverkades så småningom av specialister.
Samhället fungerade bättre så. Det var de
första kapitalvarorna.
Vi rör oss snabbt i tiden och är framme
i 1900-talet. Industrialiseringen tar fart.
Jordens naturliga tillgångar på vatten,
olja, malm etc förbrukas. Under senare tid
har jordens befolkning börjat växa mycket
snabbt, i många länder ca 3 procent per år.
Fler människor tvingas leva på mindre
yta än förut. Det gör att
transportproblemen - för såväl människor som
livsförnödenheter — blir allt betydelsefullare för
vårt dagliga liv.
Millionscikov: Jag vill understryka vår
tids grundläggande idé: övergången från
att använda naturtillgångar till att skapa
helt nya material. Det är avsevärt mer
komplicerat än att utnyttja
naturprodukter.
DIREKT SAMHÄLLSINSATS
G: I stort sett kan man säga att
datamaskinen »föddes» efter andra världskrigets
slut. Under kriget skapades den moderna
elektronik vars resultat man någorlunda
billigt kunde använda efter kriget, bl a i
USA.
Datamaskinerna har tagits i bruk för
olika ändamål, men inte förrän nu börjar
folk förstå vilken direkt samhällsinsats
en datamaskin kan göra. Låt mig ta ett
exempel:
Storstädernas trafikljus är ineffektiva. I
en gatukorsning kan det vara högtrafik på
gatan A men på den korsande. B, knappast
någon trafik alls. Trafikljuset slår om till
grönt för B vare sig där finns någon bil
I rundabordssamtalet om datamaskinernas roll i framtiden deltog, fr v, tolken Igor G.
Pochitalin, 34, professorn i plasmafysik, vice presidenten i ryska vetenskapsakademien och
ordföranden i Högsta Sovjet Michail D. Millionscikov, 54, diskussionsledaren redaktör
Erwing Oscarsson, 31, direktören vid IBM:s Watson Laboratory, professor Richard L.
Garwin, 39, och professorn i plasmafysik vid Tekniska högskolan i Stockholm Hannes Alfvén, 59.
eller ej. På gata A växer bilkön. Det är
föga effektivt.
En indikator i gatan och en datamaskin
programmerad så att den släpper fram
bilarna allt efter trafikintensitet vore bättre.
Litet mer information om miljön ersätter
i ett sådant fall mycket stora investeringar
i nya vägar, snabbare bilar och allmänna
transportsystem.
Men datamaskiner har än så länge
utnyttjats mindre för sådana regleruppgifter
än för kommersiella beräkningsuppdrag.
I det avseendet gör datamaskinerna två
ting:
1) de ersätter människor i
kontorsarbete. De gör arbetet noggrannare och
framför allt snabbare och billigare.
2) de utför i vissa sammanhang arbeten
mycket snabbare än människan någonsin
kan göra, även om man sätter in hur
mycket arbetskraft som helst på saken.
Rätt tillämpade ökar de medborgarnas
effektivitet.
M: Jag håller med professor Garwin om
att datamaskinerna kan utföra arbete som
utan dem vore omöjligt. Får jag ge ett
enkelt exempel:
Nu kan vi med hjälp av datamaskiner
göra väderleksprognoser, vilka utan
data
MODERN DATATEKNIK 1967:11
3*—717211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
