Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
A DATAMASKIN TAR
TJUVAR OCH
BANDITER
Chefen för
Rikspolisstyrelsens datacentral, Sune Arkéus.
Till en kostnad av 5,5 milj kr har
Rikspolisstyrelsen (RPS) skaffat sig
en imponerande dataanläggning
som bör sätta skräck i vilken tjuv
som helst. Ett snöpligt slut på en
kupp bara för att någon tryckt på
en knapp.
UDK 681.3:351.74
Fullt så enkelt som en knapptryckning är
det naturligtvis inte, även om det i
framtiden bör kunna gå till precis så.
Det maskinsystem som Rikspolisstyrelsen
fastnat för är en Bull GE 415 med
BULL-RAG, skivminne och magnetband som
externa minnesmedia, radskrivare, läsare och
stans för kort och remsa som
periferiutrustning. För datakommunikation har man
beställt en DATANET 30. Det senare är
ett separat system som kan anslutas till
både centralenheten och
direktåtkomstminnena.
Ghef för Rikspolisens dataavdelning är
fil kand Sune Arkéus. Han har 30
medarbetare (som utökas till 39 om ett år)
varav 20 kommer direkt från polisen och
har specialutbildats just för detta ändamål.
Dessa 20 plockades ut av 262 sökande från
hela landet. Det är ett stort jobb gruppen
har framför sig och planerna sträcker sig
långt in på 70-talet. Redan nu ligger man
dock lika långt framme som övriga länder
vilka arbetar med data.
BÅDE ADMINISTRATIV OCH
POLISIÄR ADB
Anläggningen skall användas såväl för
administrativa som polisiära rutiner. På den
administrativa sidan har man t ex
färdigställt ett redovisningssystem för
uppföljning av de till polisväsendet beviljade
anslagen. Det rör sig om ca 20 000 konton
med en total omslutning av ca 500 milj kr.
Man har också ett system för
peronalre-dovisning via ett personalregister. Genom
detta register trycks även adressetiketter
för distribution av tidningen Svensk Polis.
Sedan januari 1965 förs också en
särskild statistik för kostnader för polisens
helikoptrar, motorfordon, radioutrustning etc.
Dessa rutiner kommer så småningom att
överföras på polisens egen dataanläggning.
För närvarande kör man beräkningar på
bl a Statistiska Centralbyrån.
Beträffande de polisiära rutinerna står
personregistret först på listan. Detta
inne
håller ca 1,2 milj handlingar rörande
350 000 personer som registrerats för brott
och förseelser. Registret uppdateras med
150 000 personärenden per år och kommer
bl a att utnyttjas vid ansökningar för pass
och lämplighetsintyg. Även passregistret
databehandlas. Här skall man få
möjligheter till fullständig identifikation genom
endera folkbokföringsnummer, passnummer
eller fullständigt namn.
FINGERAVTRYCK OCH MODUS
OPERANDI
På fingeravtryckssidan har svensk expertis
utarbetat en numerisk kod som gör det
möjligt att identifiera ett fingeravtryck.
Ett sådant tar 50 positioner i minnet. För
närvarande förs nysäkrade avtryck in på
magnetband och det kommer att ta
ytterligare ett par år innan registret är
fullständigt. Polisen har ca 15 000 fingeravtryck
från brottslingar registrerade nu.
Enligt RPS system skall man alltså via
datamaskinen kunna välja ut några
tänkbara personer som kan sättas i samband
med ett visst begånget brott.
Detsamma gäller databehandling av
mo-dus operandisystemet.
På data registreras även samtliga
anmälda stulna bilar. Via telexnätet går
sedan efterlysningen ut till samtliga distrikt.
För en effektiv uppdatering krävs ett stort
Datacentralens »temporära» byggnad vid Bergsgatan.
kommunikationsnät och telestyrelsen
bygger f n ut sitt så att man i mitten av juli
nästa år bör ha ca 200 telexapparater mot
120 nu.
SEKUNDSNABBA POLIS-
INGRIPANDEN
Drömmen är naturligtvis ett eget separat
datakommunikationsnät över hela landet,
med direktförbindelse t ex
radiobil-centralenheten i Stockholm.
Datanet 30 är den nuvarande lösningen
som alltså tjänar som växel till de
telexapparater som polisen redan har i bruk.
Det framtida nätet skulle i praktiken
betyda att en fartkontroll vid ena änden av
Älvsborgsbron i Göteborg via sin radio
skulle kunna gå direkt till datacentralen i
Stockholm och via denna få uppgift
huruvida bilen är rapporterad som stulen innan
bilen når andra sidan av bron.
Men som sagt, innan vi är där ligger år
av hårt arbete för händerna hos Sune
Arkéus och hans mannar. Dessutom fordras
det pengar.
I slutet av september flyttar maskinerna
in i ett nybyggt betongskjul på
kriminalpolisens gård, någon månad senare följer
personalen efter. Det betyder bättre
svängrum för datagruppen — även om hela
anläggningen är temporär och skall flyttas
igen om några år. ■
MOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
