Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
gt
ör
ig [-a-n-a-tt-]
{+a-
n-
a-
tt+}
it
tå
Stockholm till Västerås, där
maskincentralen är belägen, har givit mycket positiva
erfarenheter. Val av terminaler för Aseas
del, bl a med tanke på kommunikationen
från Ludvika till GE-625, förestår.
AUTOMATLINJE
Aseas avdelning för teknisk databehandling
har särskilt studerat terminalerna GE-115,
Univac 1004 (båda för överföring av 1 200
bit/s) och Teletype 33 TTY (110 bit/s).
Linjen GE-115/GE-625 är Sveriges första
automatiska datalinje baserad på
multipro-grammering. Terminalens användare
kopplar själv in sig till Västeråsmaskinen, som
är en av många hos Asea. Givetvis är
televerket mycket intresserat av försöken.
Nästa steg i utvecklingen på detta
område kan förutses: utrustning som tillåter
datamaskinen å sin sida att automatiskt
anropa en terminal. Ännu har televerket inte
godkänt någon sådan apparatur.
Det torde dock endast vara en tidsfråga
innan svar kan återsändas helautomatiskt
till valfri terminal. .1 väntan på det får
kunden ringa upp på nytt om det rör sig
om stora bearbetningar. De som tar mer än
6 min processortid i GE-625 körs
regelmässigt efter kl 18. Svaren matas ut vid den
nya uppringningen, om man nu inte
föredragit att hålla linjen öppen tills
bearbetningen är färdig.
NY DATAEPOK
Till det mest intressanta med Aseas nu
lyckligen igångsatta terminalkörning (efter
förra vårens mindre lyckade försök) hör
att kunden i vissa fall kan gå direkt in i
sina egna program i GE-625 och modifiera
dem.
Därmed är dörren öppnad för
konversa-tionsprogrammering och närbesläktade
metoder. Det är alltså dags att ta ett nytt,
stort steg i svensk databehandlingsteknik.
Frågan för dagen hos Aseas avdelning
för teknisk databehandling är alltså vilket
terminalsystem koncernen skall ha.
Anläggningarna i Ludvika, Finspång, Industridata
AB i Stockholm etc bör anknytas för att
radikalt minska genomloppstiderna för
beräkningar.
Avdelningens chef, tekn lic Bengt
Kredell, kan med rätta stolt peka på att Asea
för fjärde gången noterar ett »först i
Sverige» inom databehandlingen.
Företaget var först med att göra tekniska
beräkningar via telex på gamla Besk, först
med att anskaffa egen datamaskin för
tekniska beräkningar (Facit EDB), först med
multiprogramsystem (1965) och kommer
nu som första företag att skaffa
terminaler för verklig multiprogrammering.
— Vi har ca 250 uppdrag per dygn,
säger hr Kredell. Genomloppstiden vill vi
hålla vid maximalt 1-2 timmar, varav
tiden i maskinen rör sig om normalt ca 10
min. Sedan ett och ett halvt år går driften
i centralenheten i GE-625 till så att 3-4
program samtidigt bearbetas i kärnminnet.
Centralenheten (CPU) utnyttjas 80-100
procent.
SJU JOBB SAMTIDIGT
Vid en demonstration för egen personal
och vissa kunder (28.9) kördes upp till
sju (= maximalt) olika jobb samtidigt.
Maskinen är också en av de största utanför
kärnforskarnas vid Cern i Genève.
Primärminnet har utrymme för 128 000 ord om 36
bitar. Styrsystemet belägger nu upp till ca
30 K.
SNABB START
De program som behövs i GE-625 för att
kunna köra terminaler kom för ett halvår
sedan. Redan 1964 var Aseas och
Industridatas målsättning »fullständig
multipelkör-ning över stora avstånd». Sådan multipel
fj ärr drift förekommer i övrigt endast i
USA sedan något år. Så inte är Asea sent
ute med att nyttiggöra nyaste
databehandlingsteknik.
Driftmetoden för dagen är ett slags
»cycling» där maskinen går från ett jobb
till nästa i tur och ordning. Senare
kommer det att införas viss timesharing i mer
bokstavlig mening.
Eftersom Asea är intresserat av så pass
avancerade metoder som
konversationspro-grammering etc är det naturligt att man
ställer hårda industriella krav på sina
leverantörer. (Kredell: »Upphandling och
kontraktsuppföljning på dataområdet är
sällsynt dålig i Sverige».)
DATASTÖDD KONSTRUKTION
Med dagens styrsystem och uppläggning i
övrigt av arbetet i GE-625 pågår en
kontinuerlig bearbetning av inlämnade
beräk-ningsuppgifter. Nästa etapp i utvecklingen
inom Aseas tekniska databehandling gäller
direkt åtkomst till maskinen för
datamaskinstödd konstruktion (Computer Aided
Design, CAD).
I detta sammanhang kan parentetiskt
erinras om att första Apt-kömingen gjordes
i september 1965. Sådana går regelmässigt
sedan årsskiftet 1965-66 för både Asea och
Industridatas kunder. Nu finns även
mag-netbandstyrd grafisk plotter m m och totalt
rör det sig om ca 100 Apt-kömingar per
vecka. Detta förklaras av Aseas mycket
stora satsning på numeriskt styrda
verktygsmaskiner.
- När det gäller datamaskinstödd
konstruktion är det datatekniskt fråga om
många olika saker, säger hr Kredell, både
sådant som ren beräkning och frågor om
beläggning av maskinerna i verkstaden, om
att snabbt ta fram uppgifter om tidigare
gjorda konstruktioner och en hel del annat.
NYTT SIMULERINGSSPRÄK
Programbiblioteket vid GE-625 hos Asea
omfattar nu ca 400 program. Man siktar
till att automatiskt kunna uppdatera
register med standardprogram. En stor del av
detta programbibliotek ställs till övriga
industriers förfogande genom Industridata
AB.
Flera olika programspråk används. De
dominerande är Fortran, Algol och Facim.
Det sistnämnda är Facitsimulatorn. Den
gör det möjligt att automatiskt utnyttja
alla gamla program från den tid då man
körde på Facit EDB.
Bland simuleringsspråken märks bl a
Simscript, men ett nytt Aseasystem är
under utveckling. Programmeringstiden drivs
ned hårt jämfört med tidigare språk. Det
nya språket kommer att annonseras på
senhösten i år. Simulatorn är snart färdig.
Över 200 personer inom Asea skriver
tekniska datamaskinprogram. Av dem
återfinns knappt 30 på avdelningen för teknisk
databehandling, som totalt har ca 50
medarbetare varav ungefär 30 ingenjörer.
Avdelningen sysslar med systemanalys
och systembyggande, utvecklar program
och angriper operationsanalytiska problem
m m. En väsentlig del utgörs vidare av
systemarbete och programmering i
samband med industriell processtyrning.
Unge-för en timme om dagen för en man går
t ex åt till att »polera programvarorna» i
GE-625. Det är då mest fråga om
utveckling av komplicerat slag samt om
anpassning till speciella krav från Asea.
MASKINEN FÖR SNABB
Förklaringen till att man nu får igenom
uppåt 300 jobb per dag utan oförklarliga
programstömingar eller stopp hänger
samman med att det från början instabila
styrsystemet efter första halvårets körningar
kunde stabiliseras. I juni 1966 accepterade
Asea maskinen.
Den hade då körts på plats sedan
föregående höst. Nu vet man att det är
möjligt att köra ännu hårdare, dvs ännu fler
jobb per dygn, men då behövs det fler
operatörer för att ladda in nya uppdrag. De
ligger sedan i en inkö tills de kan tas emot
i centralenheten. Men det vanliga nu är att
operatörerna inte hinner med i svängarna.
- En ny värld öppnar sig med
timesharing, säger hr Kredell om det som nu är
på väg.
Det låter som stora ord men är säkert
ingen överdrift. Det kommer från ett
företag som är inställt på så moderna ting som
dataskärmar för reglerteknisk övervakning.
Kärnkraftverket i Marviken får tre
sådana. Jämfört med den omvälvning som
multipel fj ärr drift innebär framstår till och
med dataskärmar som föga märkliga. ■
MODERN DATATEKNIK 1967:11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
