Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lathund för datamaskinköpare, av Göran Hj:son Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Tabell II. Årskostnadsfördelning (index 100 = maskinhyran)
Maskintyp Årshyra (Skr) Hyra [-Operatörer-] {+Opera- törer+} Lokaler Övrigt Summa
Inmatning 2 600 100 475 50 50 675
Hålkortsmaskiner 26 000 100 65 15 40 220
Datamaskiner:
kortorienterade 210 000 100 25 5 70 200
små bandorienterade 420 000 100 15 3 50 168
medelstora » 1 275 000 100 10 2 35 147
stora » 5 250 000 100 5 1 30 136
Göran Hj:son
Lundberg, 40, är
civilekonom och jur pol
mag. Han har gjort
ambassadtjänst i
Paris och varit verksam
inom Compagnie des
Machines Bull som
försäljningsdirektör i
dess svenska
dotterföretag. Senare VD
vid Industridata AB.
dömningar och planläggning av den vidare
verksamheten.
I detta sammanhang bör beaktas ADB’s
stora värde för operationsanalyser, även
om den lille företagaren med sin gåspenna
inte i sina vildaste drömmar skulle tänka
sig att sitta och »spela monopol^ med sin
gamle kamrer, trötte försäljningschef och
fantasilöse produktchef. Det är emellertid
fullt utförbart och skulle verka
stimulerande på alla fyra.
I och med tillgång till basmaskiner av
olika slag och därpå anknytning till en
datacentral i annan regi kan ett företag börja
praktiskt taget hur långt ner som helst i
kapacitetshänseende. Datautnyttjaren har
i detta avseende en rikhaltig flora att
botanisera i, men valet bestäms ej enbart av
kapacitetsbehovet utan även av andra
faktorer, som berörs i det följande.
STORA KRAV PÅ SPECIALIST
De företag, organisationer och
institutioner som utnyttjar ADB i någon form vet
svar på denna fråga och har både ljusa
och bittra erfarenheter att visa.
Gemensamt för dem alla är väl den inledande
osäkerheten och famlandet mellan olika
utbildningsmöjligheter samt olika typer av
systemmän och programmerare, där med
typer menas inriktningen av kunskaperna
inom det vida ADB-fältet.
För den oinvigde bör framhållas, att
utnyttjandet av ADB inte är så invecklat
som folktron säger och specialisterna vill
göra det till. De^ är inte ADB i sig själv
som fordrar specialkunskaper och kanske
naturvetenskapliga examina, det är
specialgebitet som skall databehandlas.
Lika omöjligt som det är att med hjälp
av dubbel italiensk bokföring beräkna
Essingeleden, lika hopplöst är det att få
sakkunnig hjälp från en teknologie licentiat
att placera debet och kredit på rätt plats,
men i båda fallen kan utnyttjas flera
likadana rutiner och underprogram inom ADB.
Begrundar vi sedan varje presumtiv
da-tautnyttjares speciella miljö och villkor
fordras ytterligare distinktioner för
specialgebiten. Den kanske grundläggande
betydelsen för att framgångsrikt sadla om
till ADB är att de engagerade
specialisterna kan företagets verksamhetsområde och
rutiner. En mycket lyckad utväg för att
uppnå denna koordination är att utbilda
och träna lämpliga personer bland den
egna personalen för uppgiften.
För att lära sig ADB fordras
normalbegåvning, logiskt sinne och förmåga att
förenkla och bena upp problem. Det
väsentliga är sedan förutom kunskap i ADB’s
spelregler att man behärskar det ämne
som skall databehandlas.
Beroende av rutinernas svårighetsgrad
kan den interna ADB-gruppen kryddas med
längre drivna och mer praktiskt erfarna
dataspecialister utifrån, från konsulter samt
leverantörer av ADB-tjänster och
utrustningar. Dessa bör förr eller senare komma
in i bilden för att underlätta anpassningen
till rutiner som redan är i drift hos andra
samt till den form för utnyttjande av
ADB, som företaget ifråga slutligen skall
välja.
Här bör med skärpa betonas, att den
som går in för ADB i sin administration
bör söka anpassa sitt företags livsrytm
efter standardmallar för automatisk
databehandling. Det låter inte bestickande och
kanske inte ger maximal utdelning i vissa
avsnitt, men det ger optimal utdelning
över hela linjen och i det långa loppet.
SPRÅKVAL
Installation av ADB i ett företag innebär
mycket stora ingrepp i tidigare
arbetsrutiner. Ett önsketänkande att göra allt som
förut men bara snabbare är sålunda inte
rätt medicin, utan problemställningarna
måste penetreras från grunden, hur bra
det än gick »på den gamla goda tiden».
Planeringen av denna övergång måste
därför göras omsorgsfull och tänkas
igenom både en och två gånger innan
planerna förverkligas. De två tredjedelarna
outnyttjad ADB-investering, som här
inled
ningsvis har påpekats, beror till stor del på
bristfällig eller felaktig planering.
Som utgångspunkt för analysen av de
presumtiva ADB-rutinerna bör lämpligen
företagets informationsbehov penetreras.
Förutom gängse bokförings- och
redovisningsuppgifter, lagerrörelser, noteringar för
självkostnadsberäkningar etc behöver
företagsledningen statistik med uppgifter för
sin långsiktiga planering, försäljnings- resp
produktionsledning vill ha uppgifter över
avsättningsmöjligheterna och mycket annat.
Grupperas sedan önskade informationer i
sina rätta orsakssammanhang,
utkristalliseras de huvudrutiner, som bör utgöra
stommen i den vidare planeringen av
ADB-verksamheten.
Denna bör först grovplaneras med
bärande stolpar, varefter detaljanalysen
ut-föres område efter område. En skickligt
genomförd analys, baserad på god
»terrängkännedom» inom företaget och djupa
insikter i ADB’s speciella filosofi, bör ge den
integration av företagets ADB-rutiner, som
borgar för ett räntabelt utnyttjande av
den investering man planerar.
Det har diskuterats mycket om hur
långa dessa förundersökningar bör vara.
Samtidigt som det är befogat att mana
till omsorgsfullt arbete bör en varning ges
för alltför stor perfektionism och detalj
-uppdelning. Man förlorar då lätt
överskådligheten och tappar greppet om
problemet. Dessutom kommer den vidare
adaptionen av systemet till program och
maskiner att innebära oerhört många
detaljingrepp som varken kan eller bör
förutses i den inledande fas som skall bilda
ramen kring ADB-arbetet.
En uppskattning av erforderlig tid för
analysarbetet ligger på minimum 3
manmånader, men tidsangivelsen beror helt
på vad det är som skall databehandlas.
Upp till 100 manår har sålunda noterats
på vissa håll. Beslutsfattaren kan bara ges
det ganska utslitna men gångbara rådet
att söka optimera insats och utdelning.
I detta sammanhang kan det vara be-
MC
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
