Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunkturdata: Färre order förutspås - Språkspalten: Slask, av Hans Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SLASK
MijiM
FÄRRE ORDER FÖRUTSPÅS
Det finns tecken på att den enorma
rush som dataindustrin i USA har
upplevt med fulla ordcrböckcr och långa
leveranstider, är på väg att dämpas. Med
detta menas inte att industrin går någon
direkt svår tid till mötes, utan att man
väntar att den skall stabiliseras på en mycket
hög nivå. Alla riktigt nya industrigrenar är
ju i allmänhet i början utsatta för en
överefterfrågan som det senare kan bli
besvärligt att vänja sig av med (tänk t ex på när
TV kom till Sverige, vilka lysande tider
för branschen och vilken besvärlig
omställning nu).
En översikt över dataindustrin i USA
förutsäger nämligen en minskning med en
miljard dollar (5 miljarder kr) i nya order
under andra halvåret 1966. Trots detta är
dock den nivå vid vilken industrin ligger
mycket hög och om den stabiliseras där
kan alla vara nöjda.
UTBILDNINGSBOOM
I samma översikt påpekar man att den
industri, som nu verkligen expanderar
snabbt, är den som sysslar med utbildning
av personal som kan handha
datamaskinerna. I USA finns det alla typer av
utbild-ningsanstalter och den högt kvalificerade
utbildningen handhas ofta av konsultbyråer.
Ännu ligger utbildningsindustrin endast i
storleksordningen 250 milj kr — mycket
liten efter amerikanska mått — men den
växer med minst 25 procent om året.
Bristen på programmerare och annan personal
för att på bästa sätt utnyttja
datamaskinerna är ju kännbar världen runt. I USA
beräknar man inte komma i kapp förrän
efter 1970.
De årsresultat som publicerats av de
amerikanska dataproduccrandc
koncernerna för 1966, tyder inte på någon
avmattning. IBM hade i fjol ett absolut rekordår
och man berättar i sitt bokslutsbesked att
de barnsjukdomar och produktionsproblem,
som man haft med 360-serien nu är över.
Den totala försäljningen steg 19 procent
till nästan 23 miljarder kr. Vinsten före
skatt var en halv miljard högre än 1965
och uppgick till 5,6 miljarder kr.
Försäljningen utanför USA inbringade omkring
7 miljarder kr, en dryg miljard bättre än
året före. Nettovinsten steg 10 procent till
2,8 miljarder kr, vilket gör 50 kr per aktie.
Utdelningen blir drygt 22 kr per aktie (så
konsolideringen är avsevärd). Tre
fjärdedelar av IBM:s verksamhet låg i fjol på
dataområdet och investeringarna var ca 9
miljarder kr, framför allt för att bygga upp
produktionen av 360-sericn.
Siffrorna för IBM är nästan otroligt
stora och framgångsrika. Storleken kommer
ingen annan nära, men vinstgivande är
också andra företag i branschen.
HONEYWELL PÄ FRAMMARSCH
Honeywellkoncerncns försäljningsökning i
fjol var 24 procent till 4,7 miljarder kr.
Den siffran fördelar sig på reglcrautomatik
föi’ fastigheter med 28 procent, rymd- och
försvarsutrustning 25 procent, kontroll- och
instrumentutrustning för industrin 25 proc,
medan datamaskinerna står för 20 procent
(dvs mycket nära 1 miljard kr). Den
sistnämnda sektorn hade expanderat snabbast
— med 75 proc — och det finns nu 2 000
Honeywell datamaskiner installerade eller
beställda.
Westinghouse hade också ett rekordår
men ökningen i omsättning var endast 8
procent till 13,3 miljarder kr. Nettovinsten
steg dock 12 procent till 614 milj kr och
orderingången ökade 22 procent.
Burroughs hade i fjol en försäljning på
2,6 miljarder kr, en ökning med ca 7
procent. Nettovinsten steg med 77 procent (en
drömsiffra för lönsamhetspressade svenska
företag) till 160 milj kr, vilket gör 19,94
per aktie mot 12,28 året före.
FÄRRE IMPORTENHETER
Inte heller i Sverige har någon avmattning
märkts, åtminstone inte om man ser på
importen av datamaskiner (i siffrorna ingår
också elektroniska räknemaskiner). Under
1966 importerade vi 233 enheter för 165,2
milj kr medan vi 1965 köpte 491 enheter
för 95,8 milj kr. Förutom att totalbeloppet
nästan fördubblats har alltså en ovanligt
tydlig förskjtuning mot mer avancerad och
dyrbarare utrustning skett. Genomsnittliga
kostnaden per enhet var i fjol över 700 000
kr medan den 1965 låg under 200 000 kr. ■
FTV Slaskcell och slaska är ord som
nu-mera är oundgängliga delar av
svenskan, åtminstone för folk som ens avlägset
har med programmering att skaffa. Man
slaskar undan information tillfälligt i
många sammanhang, inte alls bara i
maskinella sammanhang utan också t ex när
man avlastar sin egen hjärna med hjälp av
penna och papper. Och de orden är bra
nyförvärv för språket.
Orden har lång historia i svenskan - ja,
man kan säga att de förlorar sig i sagans
dunkel. Lång historia för att vara i den
här branschen. Orden fanns med redan
från tidiga BESK-tiden bland dem som
var med »från början».
Helt utomstående blir lätt chockerade av
att se ord som slask i allvarlig text. Man
kan ju för all del få skämta till litet även
i sakprosa, menar en del människor med
rynkade pannor, men den goda smaken ...
Skall också sakprosan bli smutslitteratur nu
för tiden. De som var med från början ser
oförstående ut för kritiken; den renom är
allting rent.
SPRAKAT
SPALÄ
jW
Det märkliga är att ordet tycks vara
påhittat av oss svenskar alldeles på egen
hand; vi hörde ju länge till de riktiga
världspionjärerna i
datamaskinsammanhang. Vem minns någonting av ordets
ursprung? På engelska heter det working
area eller liknande (jämte en massa
slanguttryck förstås), och det ljudlika slash
betyder i sammanhanget snedstreck, sådant
där bråkstreck man brukar ha när man
skriver datum. (Slash betyder annars
knivhugg mm- rena thriller-litteraturen om
man så vill).
Slask i mera vanlig mening - sådan man
häller ut något i - heter på engelska
däremot bland annat sink, och det ordet har
också fått en specialanvändning på
informationsbehandlingens område: väg- eller
flödesdiagram som används vid beskrivning
av transportproblem m m har en eller flera
ändpunkter, dit flödet går utan att fortsätta
och en sådan punkt kallas ibland för sink
i motsats till en source, en punkt varifrån
ett flöde utgår.
På svenska skulle man kunna säga
avlopp i motsättning till tillopp eller tillflöde,
om det hela nu inte blir för VVS-betonat
för folk med känslig smak.
Hans Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
