Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Datamaskiner förbättrar masspektrometrin - FBI jagar bovar med datamaskin - Input, av Hans Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN
i«74 DATATEKNIK
Datamaskiner förbättrar
masspektrometrin
UDK 681.3:519.2
En grupp vetenskapsmän vid
Associated Electrical Industries
(AEI) Trafford
Park-laborato-rier håller på att undersöka
möjligheterna att använda
datamaskiner för masspcktrometri.
Idén med dessa studier är att
förse en masspektrometer med
ett prov av organiskt material
och att programmera en
datamaskin på sådant sätt att den
kommer att tolka spektrum och
skriva ut en fullständig formel
för provet.
Preliminära experiment med
små peptider har redan varit
framgångsrika. Härnäst
undersöks steroider, skriver den
engelska tidskriften Science Journal.
Det finns flera metoder
varigenom datamaskinerna kan
förbättra analyserna. Bland de som
nu undersöks genom AEI:s
vetenskapsmän är en teknik med
vilken datamaskinen jämför
spektrum av en okänd kemisk
förening med ett känt
referens-prov.
Datamaskinen måste lagra
masspektrometiska data jämte
formeln för referensprovet. Med
dessa nya data söker
datamaskinen igenom minnet för att
utröna om den nya kemiska
föreningen blivit analyserad
tidigare. Om så är fallet skriver
datamaskinen ut formeln.
FBI jagar bovar med
datamaskin
FBI har börjat köra centrala
brottsregister på två maskiner
(typ IBM 360/40) under det
samlande namnet National
Cri-me Information Center (NCIC)
i Washington. Centralen skall
dygnet runt lämna
ögonblickliga informationer till polisen
runt om i USA så snart de
behöver söka uppgifter om brott
eller brottslingar som
registrerats vid NSIC. Det är inte
uteslutet att även domstolarna får
visst utbyte av systemet, som
varit i försöksdrift sedan den 27
januari i år. På bilden ses
chefen för statistiksektionen hos
FBI, mr Maurice F. Row, rned
en utskrift från det nya
maskinsystemet.
Kvalitetshöjning
Datamaskiner kan även
användas för att få fram mer
information från masspektrometriska
data än som för närvarande är
möjligt genom direkt
undersökning. Man hoppas också att de
kan bidra — med hjälp av
grundläggande kvantkemi — till
att förbättra teorin för
mass-spektrometrin. För närvarande
ar det dock inte möjligt att
förutsäga det exakta spektrum som
en förening med känd struktur
kommer att producera.
Det mest betydelsefulla målet
för det här arbetet är dock att
komma fram till en
strukturformel utan mänskligt ingripande.
Ett sätt att uppnå detta är att
programmera en datamaskin så
att den genererar alla de
mång-tusende möjliga komponenterna
i en kemisk förening, t ex
^12^24^2^6’
datamaskinen hade blivit matad med
ganska mycket grundläggande
informationer skulle den kunna vara
i stånd att avlägsna de
osannolika möjligheterna och komma
fram till en slutsats som
innehåller endast 2 eller 3. struktufer.
Stegvis automatisering
Hittills har emellertid den
största framgången på detta
område nåtts genom att använda en
annan teknik. För det första är
datamaskinen informerad om
vilken typ av struktur som
föreligger, peptid eller steroid t ex.
Genom att ge data till maskinen
beträffande arten av
underavdelningar som bygger upp
strukturerna försöker datamaskinen
sedan att urskilja topparna i
spektrum som förmodas bygga
upp föreningen. Genom en
serie logiska steg kommer
slutligen datamaskinen fram till en
strukturformel. Resultat av
sådan automatisk analys på
peptider har rapporterats i tidskriften
Nature (212, 5064, p 784).
Datamaskinen var
programmerad för att behandla 19
aminosyror och för att skriva ut
alla tänkbara kombinationer av
sådana som skulle kunna ge den
korrekta molekylformeln.
Programmets detaljer varierar
något beroende på arten av de
ingående peptiderna, men
tekniken har visat sig framgångsrik
då det gäller att analysera
pep-tider som innehåller 5
aminosyror, både av linjär och .cyklisk
struktur.
AEI-gruppen i Manchester,
M. Barber, P. Powers, M. J.
Wal-lington och W. A.
Wolstenhol-me, rapporterar att
»datamaskintolkning av fullständig
högupplösning av masspektrum
kan göra det komplett
överflödigt med kvantitativ
aminosyre-analys.»
HERR
REDAKTÖR!
Som en av Trask’s kunder vill
jag gärna litet nyansera orn vad
som i förra numret av MoD står
om den lilla fina datamaskinen
TRASK. Den överbryggar gapet
mellan BESK och IBM 360/75,
står det. Ja, allt är ju begränsat
till tiden och ingen får ju sista
ordet för gott här i världen, men
varför i all rimlighets namn
beskriva en sådan maskin som en
brygga? Och varför just till
IBM 360/75 av alla drömmål?
Faktum är att vi här i
Stockholm inte skulle befunnit oss i
ett gapande tomrum utan någon
enda maskin att ty oss till ens
orn Trask inte funnits. Det finns
alternativ i vårt land.
Detta gäller i all synnerhet
vi som kör för Stockholms
universitets räkning. CDC 3600 i
Uppsala fungerar tills vidare
som universitetsmaskin, och inte
är den np något gap den heller.
När man likväl ofta väljer en
liten maskin som TRASK är det
efter bedömning av för- och
nackdelar, och därvid visar sig
en liten lättillgänglig maskin
väldigt användbar, och alls inte
bara för att köra gamla gulnade
Besk-programremsor. Vid
forsk-ningsjobb är ju inkörningstiden
den helt avgörande, och
inkörningstiden bestäms mera av
programmerarens kapacitet än av
maskinens storlek: och det är
dyrare att göra fel på en dyr
maskin, och lika fel blir det.
Träsks organisation är
föredömligt friktionsfri. Om det sedan
går litet fortare när hela
programmet väl är klart är för
många forskningsuppgifter
likgiltigt.
Med nytillkomna kärnminnen,
skrivminnen och radskrivare
jämte programvaror — helt ny
Algolkompilator! — är
dessutom Trask oöverträffat billig
per operation i ren rutinkörning
också, eftersom de synnerligen
privata
konstruktörerna-ägarna-uthyrarna inte har förstånd att
höja priset, trots utbyggnad och
trots »gapet» . . . det får man
väl säga, herr Redaktör, för det
är konsumentupplysning och
inte (ful) reklam, tycker
Hans Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
