Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Systemarbete tar alltid längre tid, av Sven Olof Lööw - Dataservice bytte ägare - Ur notisfloden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Olof Lööw:
Systemarbete tar alltid
längre tid
Planering av systemarbete tilldrar sig mycket stor uppmärksamhet. I väntan pä
att statliga, civila och militära, handböcker i ämnet blir färdiga vilket väntas
ske under våren, fortsätter här inläggen om vad man kan göra för att få bättre
grepp om planeringen.
UDK 681.3.01
Att upprätta, tidsplaner för
system- och
programmeringsarbetet har alltid varit en mycket
svår nöt att knäcka. Man har ju
ofta påpekat, att när en sådan
tidsplan är färdig bör man
lägga på 100 procent. Resultatet
blir likväl att tidsplanen inte
håller.
Utgångspunkten är således
given. Planeringen är ett mycket
svårt och intrikat problem. Hur
skall man då tackla frågan?
Finns det några hjälpmedel att
tillgå ?
Givetvis är PERT-tekniken
användbar. Den är ju mycket
lämplig att begagna just för
system- och
programmeringsarbetets planering, då det rör sig
om många projekt och rutiner.
Med hjälp av den tekniken kan
man rita upp alla sina projekt,
definiera och tidsbestämma olika
aktiviteter och få fram
sambanden mellan dem. PERT-tekniken
använd helt manuellt och på ett
opretentiöst sätt ger således en
överskådlig bild över hela
system- och
programmeringsarbetet med dess olika faser.
Svåra tidsuppskattningar
Men likväl återstår att
tidsbestämma de olika faserna, och då
sitter vi där igen! Vi kan
erfarenhetsmässigt uppskatta tiden
för några av aktiviteterna.
Framförallt är detta möjligt då det
rör sig om mindre jobb, vilka till
största delen består av
programmering. Men när vi rör oss med
större projekt, sorn innebär ett
större mått av nytänkande, är
tidsuppskattningar genast
svårare att göra:-
Dataservice bytte ägare
Hela aktiestocken i AB
Dataservice har sålts till AB Vestos
— ett dotterföretag till AB
Cus-tos. Därigenom har ett
samar-betsavtal slutits mellan
Dataservice och Skandinaviska Banken
om marknadsföring av
ADB-tjänster. AB Dataservice
kommer att fortsätta sin tidigare
verksamhet med oförändrad
direktion och organisation.
- Vi har sedan länge siktat
på en lösning av denna typ,
berättar dir Baltzar Grill som är
företagets grundare. Med den
expansionstakten vi hade
förstod vi att vi förr eller senare
I en artikel i en amerikansk
datatidskrift har dessa problem
berörts. Med utgångspunkt från
artikeln skulle man efter några
ändringar kunna tänka sig
följande tabell:
Fas Aktivitet Proc, andel
1 Faktainsamling.
Analys 20 %
2 Systemutformning 30 %
3 Programmering 20 %
4 Test, Kontroller 20 %
5 Dokumentation 10 %
100 %
Med ledning av dessa
procentsiffror skulle man alltså ha
möjlighet att dela in den totala
tiden i fem faser. Detta medför
givetvis mycket större
möjlighet vid uppföljning och kontroll
av tidsplanerna.
Pröva procenttalen
Kvar står då fortfarande
problemet att kunna göra en
uppskattning av den totala tiden. I
artikeln ifråga utgår man från en
uppskattning av totala antalet
instruktioner i det färdiga
programmet och dividerar totalen
med 10 för att få fram antalet
mandagar som åtgår. 10 skulle
då ange måttet för en dag
utslaget över samtliga faser i
arbetet. Men man har ändå kvar
att erfarenhetsmässigt beräkna
antalet tänkta instruktioner i ett
program och detta redan innan
systemutformningen är klar.
Det är väl möjligt att det i
vissa fall kan vara en
framkomlig väg. Men troligen blir det
vanligaste, att man med ledning
av tidigare erfarenheter försöker
göra en tidsuppskattning för den
totala tidsinsatseri. Många gång-
skulle komma till en punkt där
den egna ekonomiska grunden
skulle vara otillräcklig.
Av konkurrensskäl beslöt sig
Skandinaviska Banken att via
Dataservice erbjuda sina kunder
datatjänster —
Göteborgsban-ken och Handelsbanken hade
beslutat sig för att gå denna väg.
Vilken har reaktionen varit
bland de tidigare kunderna hos
Dataservice ?
— Vi har inte mött någon
negativ reaktion, säger hr Grill.
Och då skall det påpekas att vi
också har andra bankkunder.
Dir Lars-Erik Thunholm vid
er har man också att utgå från
slutpunkten. Jobbet måste vara
klart till en viss tid. Men de
ovannämnda procentsatserna
kanske ändå är en utväg för att
dela upp arbetet i olika avsnitt.
Vid uppföljningen och
kontrollen har man ju då också
möjligheter att hela tiden
justera tidsplanen. Om t ex ett jobb
är beräknat att ta 50 veckor,
och faserna 1 och 2 är klara
redan efter 20 veckor kan man
ändra tiden för de efterföljande
3 faserna att också bli 20
veckor.
Efter en tids användning av
dessa regler får- man ju även
fram ett material, som kan
föranleda en justering av de ovan
relaterade procenttalen.
Mer att läsa:
(1) Predicting the Costs of
Computer Programs. Data
Processing, okt. 1966 (2) Using the
Remote Console. Data
Processing, jan. 1967.
Kamrer Sven Olof Lööw, 39,
chef för avdelningen för
kontors-rationalisering vid
Oljekonsu-menterna, refererar här ett
amerikanskt försök att få grepp om
tidsåtgången för systemarbete.
Skandinaviska Banken anser att
det är naturligt för en modern
affärsbank att erbjuda sina
kunder tjänster som hjälper dem
att rationalisera sina
ekonomi-och betalningsfunktioner.
•— Samarbetet mellan banken
och serviceföretaget gör det
också möjligt att utveckla mera
långtgående system för att
samordna företagens
betalningsrutiner och de betalningsmedel
bankerna tillhandahåller.
— En sådan samordning bör
kunna leda till kostnadssänkning
för företagens betalningsrutiner,
framhåller dir Thunholm.
Ur
notisfloden
I
Styrsystem och systemutveckling
kommer att vara centrala teman
när de nordiska
dataföreningarna möts i Oslo 12—14 juni.
Kongressen, som är avsedd att
bli årligen återkommande med
alternerande värdland och
Nordiska Dataunionen som arrangör,
riktar sig i första hand till
personer i ledande ställning inom
ADB-området samt
företagsledare.
I samband med de nordiska
datadagarna hålls NordSAM/67
med processtyrning som tema.
Eftersom man delvis kommer att
behandla samma ämnen är en
del av programmet gemensamt
för de båda kongresserna.
Kontorsmaskiner och blanketter.
Det är rubriken på en kurs som
Grafiska institutet och
Kontors-tekniska föreningen ordnar i
Stockholm 3—7 april 1967. Det
är en kurs för tjänstemän »som
i sitt dagliga arbete skall följa
och bemästra kontorens
rationa-liseringsproblem». Utöver
grafiska problem märks bland
före-läsningsämnena en rad
ADB-frågor, t ex företagens
informationsflöde och automatiserad
läsning med blankett- och
dokumenttekniska synpunkter.
Största datamötet hittills hölls
18—20 april i Atlantic City.
USA. Det var årets Joint
Computer Conference med över
5 000 deltagare och 100
utställare. 175 milj kr var värdet av
de utställda utrustningarna för
automatisk databehandling. Det
var av allt att döma den största
samlingen ADB-utrustningar
under ett tak hittills. Vid den
första konferensen av detta slag
för 16 år sedan noterade man
200 deltagare. 250 experter från
USA plus fem andra länder,
inklusive Sovjetunionen, föreläste.
Informationsforskare skall få ett
eget internationellt forum i form
av èn specialistgrupp inom IFIP
(International Federation for
Information Processing) enligt
beslutet av dess
generalförsamling nyligen. Närmast bildar
man en grupp för administrativ
databehandling. Planer
föreligger även på att hålla ett inte
nationellt symposium om
kommunikationen mellan människa och
maskin inom affärsvärlden. Det
mötet arrangeras i början av
1969.
Dataprogram som finns
tillgängliga, fritt, som lån eller för
försäljning, listas i en ny
kvartalstidskrift från USA kallad ICP
Quarterly. Den utges av
International Computer Programs,
5704 N. Guilford Ave.,
Indiana-polis, Ind. 46220. Pris 25 dollar
per år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
