- Project Runeberg -  Modern datateknik / Nr 4 (1967) /
35

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring (notiskrönika): Datastyrd vägtrafik - Dubbelgolv - Likadan kod för dataöverföring och NS-maskiner efterlyses

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

KRING (forts)

handlingens mål och medel,
vilket i sin tur bottnar i ensidig
informationsverksamhet, inte minst
från maskinleverantörernas
sida. Trots att datamaskinerna är
på väg att bli företagarnas
viktigaste instrument i det interna
informationssystemet, har
maskinleverantörerna nämligen sitt
undervisningsintresse nästan helt
inriktat på det rent tekniska
handhavandet av maskinerna.
Först på senare tid har vissa
försök gjorts med kurser på
företagsledarnivå och med
tyngdpunkten lagd på tillämpningar.

Systemutvecklingen har
därför kommit att vila på tekniskt
kunnigt datafolk, men med inte
alltid fullständiga kunskaper om
företagets verkliga
informationsbehov. Rapporterna kan då ofta
bli tillrättalagda att passa de
tekniska förutsättningarna för
maskiner och personal. Ett
informationsbehov kan på detta
sätt initieras eller i bästa fall
tillfredsställas, men
utvecklingen styres så att målet blir
be

roende av medlen och icke
tvärtom.

»COMPUTERAUDIT»

I detta läge riskerar man att
organisationen inte finner
tillräcklig förankring inom företaget,
vilket kan skapa
överraskningsmoment och osäkerhet. Man får
då en benägenhet att okritiskt
anamma allt som kommer från
den »nya och moderna
anläggningen». Ansvariga för
dataavdelningen har å sin sida allt
intresse av att så snart som
möjligt få »full beläggning».
Resultatet har blivit ett mycket
dyrbart informationssystem.
Dataorganisationen är då mogen för
computeraudit — översyn och/
eller revision av datasystemet.

Sådan revision eller översyn
bör utföras kontinuerligt och
inordnas i ett tidsbundet schema.

För computeraudit fordras
emellertid specialkunskaper,
varför den i allmänhet inte kan
ingå i revisorernas ordinarie
ansvarsområde. Genom ett ökat

samarbete mellan revisorerna
och ADB-specialister skulle dock
en kostnadsbesparande system*
och driftsöversyn kunna ingå i
den årliga revisionsrutinen.

Sannolikt skulle man också
med ett sådant samarbete
kunna nå större säkerhet vid
utformning av revisionsteknik,
nödvändig för revision av
företagets ADB-styrda redovisning.

DANSK REVISORSAKTIVITET

I vårt södra grannland har de
auktoriserade revisorerna tagit
konsekvenserna av den nya
utvecklingen och har en
självständigt arbetande grupp
specialister på ADB-området.

Databehandlingen svarar idag
för en stor del av
administrationens totala kostnader och
andelen ökar för varje år. Den
administrativa databehandlingen
bör därför inte gå fri från
insyn, så mycket angelägnare som
åtskilliga företag kämpar hårt
för sin existens och man inom
produktionen för att nedbringa

kostnaderna tvingas vidtaga
långt gående
rationaliseringsåt-gärder.

I den allmänna
kostnadsjakten finnes mycket att vinna inom
den administrativa ADB-sektorn.

SEMINARIUM I STOCKHOLM

Svenska Dataföreningens
Stockholmskrets har beaktat
situationen och ämnar under 1967 i
föredrag och seminarium
behandla dataorganisationens
lönsamhet. Bl a startar man under
våren en studiegrupp för översyn
och lönsamhetsstudium av ADB.
Bland de grupper, som inbjuds
kan särskilt nämnas revisorerna.

För att slutligen anknyta till
en artikel i Harvard Business
Review,
september—oktobernumret 1966, »Managing to
Manage the Computer»:
»Audits of this scope not only
provide an excellent picture of
how well the Computer is doing,
but they also yield a useful
per-spective on how well the
com-pany as a whole is operating».

[-DUBBELGOLV-]

{+DUBBEL-
GOLV+}

Maskinrumsgolv tilldrar sig en
allt större uppmärksamhet från
byggnadsinredningsindustrins
sida.

En relativt nytillkommen
golvtyp på den svenska marknaden
— 5 installationer hittills — är
Mahle-golvet som är
specialkonstruerat för datacentraler och
röntgenrum.

Den senaste installationen är
skräddarsydd för AB Svensk
Filmtekniks ljudmixningsrum i
Råsunda, Solna.

Problemen har i denna typ av
produktionsinrättningar varit det
stora antal kablar som man av
praktiska skäl strävat att dölja.
Dubbelgolv har visat sig vara
den naturliga lösningen.

Ernström & Co,
Sverigerepre-sentant för de tysktillverkade
Mahlegolven, pekar på bl a
följande fördelar. Vilken av
plattorna (50x50 cm) som helst
går att lyfta upp för nedläggning
av kablar. Varje platta vilar på
fyra stöttor som inte rubbas ur
läget vid manipulationen.
Kabelbrand kan inte spridas.
Elden kvävs på grund av att det
ringa mellanrummet mellan
plattorna gör rummet under
praktiskt taget lufttätt.

Statisk elektricitet avleds över
metallplattorna och stöttorna
som är elektriskt ledande.

Ett aktuellt exempel på
golv-läggningssnabbheten: 3 man
klarar av 92 m2 golvläggning på
61 arbetstimmar. Kostnad per
m2: ca 300 kr.

. . FÖRETAGEN

Gylling-Koncernen har överlåtit
sin telesektor till Telefon AB
LM Ericsson. Telesektorn
omfattade produktion, utveckling
och försäljning av
snabbtelefonen.

överlåtelsen omfattar
produktionsenheterna i Norrköping och
Oskarshamn samt
försäljningsbolag i utlandet med totalt ca
1 400 anställda.

Familj ebolagets begränsade
finansieringsmöjligheter bl a
uppges vara orsaken till överlåtelsen
som gör att man nu kommer att
koncentrera resurserna på andra
verksamheter, bl a Gylling
Hem-Elektronik och Gylling
Industri-Elektronik.

Addo och Facit uppges ha de
största svenska montrarna vid
årets Hannovermässa som
pågår 30.4—7.5.

jK INSTALLATIONER

Nya dataanläggningar har
installerats eller kommer inom kort
att installeras och redan
befintliga anläggningar kommer att
byggas ut vid bl a följande
företag :

AB J A Wettergren & Co,
Göteborg (ICT 1901), Nordiska
Syrgasverken, Göteborg (ICT
1901), Almqvist & Wiksell,
Uppsala (ICT 1901), AB Rifa,
Stockholm (ICT 1901),
Igge-sunds bruk (IBM 360/20), SIF
(IBM 360/30), Malmö stad
(Saab D22), Philipsons
Auto-mobil AB, Stockholm (IBM
360/40), Oy Wärtsilä Ab
Äbo-varvet (Saab D22), AB CTC,
Göteborg (IBM 360/30),
Bah-co, Enköping (IBM 360),
VEDA (Det norske Veritas,
Data-Ship A/S), Oslo (IBM 360/40).

Likadan kod för
dataöverföring
och NS-maskiner
efterlyses

UDK 681.3:621-52

Samma stansapparater kan
användas både för hålremsor för
numerisk styrning av
verktygsmaskiner (NS-maskiner) m m
och föi’ datatransmission om
man allmänt går över till
internationell kod för remsorna.

Påpekandet görs av
civilingenjör Johnny Olsson vid
Institutionen för verktygsmaskiner vid
Tekniska högskolan i Stockholm
i en artikel om standard för
hål-remskoder i tidskriften Teknisk
information (1967:4). Han
fortsätter:

Man får räkna med att
datamaskiner kommer att spela en
allt större roll i
verkstadsindustrin och att kraven på god
kommunikation mellan datamaskin
och numeriskt styrsystem (NS)
kommer att öka.

DIREKT DATASTYRNING

I och med att man börjat
använda datamaskinen som hjälp
vid programmeringen har det
första steget redan tagits. Det
stadium som utvecklingen
alltmer närmar sig är att
direktansluta verktygsmaskinerna till
datamaskinerna. Några
informationsbärare av typen hålremsor
behöver då ej finnas.

Innan utvecklingen kommit så
långt kommer det att ställas allt
högre krav på samordningen
mellan datamaskinsystem —
datatransmissionssystem —
informationsbärare och
NS-utrust-ningar.

Det vore utan tvekan bra att

36 >

MODERN DATATEKNIK 1967:4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 21:48:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moddata/1967-4/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free