Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckluft för magnetmandsdrift - Kulramen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
(forts)
ha samma kod för numerisk
styrning som för datatransmission,
men frågan är om man är villig
att nu dra på sig de problem
och kostnader som en övergång
skulle föra med sig, mot att få
fördelar av det slaget i
framtiden.
LIVLIG DEBATT
Internationellt, särskilt i USA,
har man i fackpress en tid
debatterat de två konkurrerande
kodsystemen för NS-maskiner,
erinrar hr Olsson om. Frågan
gäller om den nu allmänt
accepterade EIARS-244-koden
eller en datatransmissionskod, ISO
7-bit-kod (ASCII), skall bli den
kod som i fortsättningen skall
gälla som internationellt
standardiserad hålremskod för nu-
TRYCKLUFT FÖR MAGNETBAN DS DRIFT
En i marknaden ny tillverkare
av magnetbandstationer är den
engelska firman Plessey — UK
Ltd. Där har man under hösten
1966 fått färdig en bandstation
under beteckningen M 3000,
vilken är IBM-kompatibel.
Stationen använder tryckluft (1,05
kg/kvcm) för drift och
broms-ning av magnetbandet. Runt de
ständigt, roterande drivhjulen
ligger en luftkudde. Denna
tryckluft (0,35 kg/kvcm)
blåses radiellt ut genom drivhjulen
och bär bandet när detta ej
drives av respektive hjul.
Tapehas-tigheten anges till maximalt 150
tum/s. Start- och stopptider är
maximalt 4 ms och
packningstätheten är antingen 556 eller
800 bitar per tum.
PRODUKTNYTT
Datanet 13 är namnet på den
kommunikationsutrustning som
Bull just presenterat. Enheten är
en »monoline controller», som
medger sammankoppling av
datasystemet GE 115 med en
annan datamaskin.
Samtidigt annonserar man en
ny remsstans för typesetting
avsedd för samma system.
Arbets-hastigheten är 150 tecken/sek.
merisk styrning av
verktygsmaskiner. Diskussionens vågor har
gått höga och argumenten har
inte alltid varit sakliga.
Av medlemsländerna i
ISO-kommittén TC97/SC8 är det
endast USA som sätter sig emot en
övergång till ISO-koden. Även
inom USA är meningarna
delade.
Inom en inte alltför avlägsen
framtid är det sannolikt att
datamaskiner och
datatransmissionssystem kommer till allt
större användning för att bearbeta
respektive överföra information
för numerisk styrning, skriver hr
Olsson. Det vore då en stor
fördel om den numeriska
styrutrustningen arbetade med
samma kod som
datatransmissionssystemen.
ICT har utvecklat en optisk
dokumentläsare för inläsning av
data från olika slag av dokument
direkt till en datamaskin.
Läs-hastigheten är 300 små eller 150
stora dokument i minuten.
Reflac kallas en datamaskin med
ett mycket litet antal
elektroniska enheter. Den har byggts vid
den finländska Tekniska
Högskolan och är avsedd att
användas i regler tekniska
sammanhang,
Konstruktionen får ses som en
del i ett större
forskningsprogram om datamaskiner i
industriprocessen.
En övergång kan skjutas på
framtiden, men eftersom alla
länder inte är villiga att nu
acceptera EIA-koden som
standard kvarstår de nuvarande
problemen, i allt större omfattning
ju fler numeriska styrsystem som
kommer i bruk.
Omkring 1960 utvecklades i
USA koden ASCII ( =
American Standard Code for
Information Interchange). Det är den
som nu betecknas ISO 7-bit-kod.
I USA har man föreslagit att
denna kod även skulle användas
för numerisk styrning och
accepteras som internationell standard
och därmed undanröja
problemen med flera nationella
standardkoder. Den hårdaste
kritiken mot detta förslag har dock
dykt upp inom landet självt.
Vacuum rararvolr
En snabb, enkel
telefonserviceteknik har introducerats av IBM
för deras serviceingenjörer som
arbetar med
telekommunikationssystem och terminaler.
När en serviceingenjör slår ett
visst nummer lämnar en
telefon-svarare automatiskt ett
två-minuters testmeddelande till den
IBM 1050 eller 2740-terminal
han arbetar med. Han jämför
det översända meddelandet med
ett som han vet är korrekt och
befintliga avvikelser hjälper
honom att lokalisera eventuella fel.
iKUL
RAMEN
Databehandling är det mycket
kring. Vi vill mena att
användningsområdena är många. En av
Kulramens flitigaste läsare, hr
Månfors i Rödeby, har pekat på
möjligheten att med hjälp av
datamaskin lösa världens
säkerhetsproblem. En i allo
uppmuntransvärd tillämpningsidé.
Hr Månfors pekar vidare på
den typ av logiska beslut vi
kommer att kunna vänta oss sedan
någon eller några skärpta
programmerare klarat av den
detaljen.
En instruktion skulle t ex
kunna lyda:
Label Op Operand
Peking MCS Mstung, Moskva
Vilket i klartext skulle
betyda:
Flytta Mao Tse Tung till
Moskva och undertryck
eventuella vänsternollor . . .
‘Programmerare
»(Algot) (Mek Ing.). Tysk. Goda
kunskaper i engelska och
svenska. Särskilda kunskaper i
elektronik, statistik,
maskinskrivning. Sv. t.
. . . Algot är ute och söker
jobb, erfar vi efter en hastig
genomläsning av Dagens Nyheters
annonser för platssökande. Vi
har allt skäl att anta att Algot
får ett bra jobb. Så ont som det
är om programmerare. Kanske
Algot är mannen som kommer
att ta itu med världens
säkerhetsproblem. I
pressläggnings-ögonblicket meddelas att det
hela rör sig om ett missförstånd —
Algot är helt enkelt en
förkortning av Algorithmic
Program-ming Language . . .
. . . Vi har en kompilator
fast-monterad vid vår maskin — har
ni en kompilator fastmonterad
vid er maskin? Replik av VD
till annan VD vid en av dessa
pampiga installationsmiddagar.
Kulramered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
