Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reglerteknik - Gatutrafikstyrning med svensk datamaskin, av Claes Hagland - Automatisk styrning av LD-processer, av Bertil Hanås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Datamaskinen är snabb och har
instruktionsti-der för det fast kopplade programmet varierande
mellan 1,2 ^s och 15 ^s. Medelinstruktionstiden
är ca 5 ^s. Maskinens ordlängd är 8 bitar men
adressering kan även ske direkt till 4 bitar
alternativt 1 bit.
På bilden är angivna de korsningar som
kommer att ingå i provet.
FÖRVÄNTNINGAR
Försöken skall fortgå dels under vänster-, dels
under högertrafik. Under provet jämföres de
resultat man får för en konventionell samordning med
resultaten när en datamaskin åstadkommer en
förfinad samordning. Samarbetsgruppens
förhoppning är att lyckas finna styrmetoder som
lämpar sig för medelstora städer och för delar av
stora städer utan att alltför stora investeringar
i framtida datamaskinstyrda trafiksignalsystem
skall erfordras.
Datamaskinens goda möjligheter till utbyggnad
såväl ifråga om antal kors som antal program
liksom möjligheten att programmera maskinen för
mera raffinerade metoder att välja det vid varje
tillfälle lämpligaste trafikprogrammet kommer
säkert att ge lösningar som tillfredsställer även
högt ställda krav på smidig och rationell
trafikavveckling. □
Bertil Hanås:
Automatisk styrning
av LD-processer
Styrmetoder för
ståltillverkning genomgås
tillsammans med ett
exempel från Jones &
Laugh-lin i USA. Föredrag inför
Svenska T
eknologför-eningen, avd SBF den
23.1 1967
Civilingenjör Bertil Hanås är
chef för Kontoret för
konstruktion och processteknik, Asea’s
U gnsbyrå, Västerås.
Inom ståltillverkningen har intresset för
datamaskinstyrning övervägande gällt
konverterprocesser-na. Anledningen till detta är sannolikt den stora
produktionen med korta chargetider. Det har
oftast gällt nya verk med mycket höga
investeringskostnader, vandd merpriset för datamaskinen har
kunnat bäras utan att man kalkylmässigt riskerat
någon nämnvärd fördyring av det färdiga stålets
tonpris. Vidare har man tack vare verkens
moderna layout och utrustning redan haft en god
mekanisering och relativt lätt kunnat införa den
nödvändiga kontrollen av hanteringen runt ugnarna.
Gissningsvis finns idag 20—30 installationer,
varav de flesta är i USA. Flertalet torde vara av
karaktären »operator’s guide», dvs relativt enkla
installationer. Några arbetar »on-line» och ett
fåtal har en tillräckligt god dynamisk modell för
»closed loop control».
Problemens svårighetsgrad beror på
processtypen, utgångsmaterialet och den önskade
slutkvalitén samt om dennas specifikation är konstant
eller varierar från charge till charge. Givetvis är
det en fördel om blåsningen sker i etapper. Likaså
är det fördelaktigare om tackjärnet kommer från
en blandare med någorlunda konstant analys än
direkt från masugnen via överföringsvagnar.
ALLMÄNNA PRINCIPER
Liksom inom andra områden sker övervakningen
genom:
1) observationer och konventionella mätningar
2) erfarenheter från föregående charger
3) modeller som förutser processgången
4) nyutvecklade givare för exakt information om
nuläget
1) och 2) tillämpas sedan länge, medan 3) och
4) är nya metoder i samband med datastyrningen.
MODELLER
Den matematiska modellen kan göras upp enligt
flera principer, nämligen:
1) Termodynamisk modell, baserad på
material-och värmebalanser, innehållande processens
reaktioner i ekvationsform med aktiviteter och
reaktionskonstanter
2) Statistisk modell, som bygger på mätning av
många variabler under flera charger
3) Differensmodell, varvid skillnaden mellan
chargen och föregående charge studeras. Bra
för långsamma förändringar, t ex
infordrings-slitage.
4) Kombination av flera modeller. Ger kontroll
av använda teorier. Ofta både säkraste och
enklaste vägen. Sparar tid.
GIVARE
Datamaskinen kräver objektiv information. Den
kan ej som en van operatör bedöma rimligheten
av värdena, drift, igensättningar, åldring och
andra fel i mätsystemet. Detta innebär i förening med
den ökade snabbheten i själva processen väsentligt
ökade krav på mättekniken. Idealet vore
kontinuerlig mätning av temperatur, kolhalt och
syre-aktivitet samt helst även analysen för övriga
ämnen. Stora ansträngningar görs på olika håll i
världen för att lösa dessa problem.
För temperatur mätningen utvecklas helt nya
skyddsrör för termoelement. Parallellt arbetar
man med tvåfärgspyrometrar och gradienttegel.
Badets kolhalt bestämmes indirekt genom
analys av avgasernas halt av CO + CO9 och
subtraktion av den sålunda beräknade kolförlusten
från badets ursprungliga kolhalt. Noggrannheten
blir dock ofta otillfredsställande.
Vidare är det viktigt att mätningar av mera
konventionell karaktär som t ex vägning görs med
tillräcklig precision och driftsäkerhet.
DYNAMISK KONTROLL - J & L, USA
(Jones & Laughlin, Gleveland Works, enligt
Meyer o. Glasgow i Blast Furnace and Steel
Plant, July 1966)/
J & L är en av dem som kommit längst med
processkontrollen. De har ren LD utan paus för
avslaggning. Målsättning: optimera produktivitet,
utbyte och kvalitet.
Arbetet med processtyrningens problem har
systematiskt pågått sedan 1959.
44 >
MODERN DATATEKNIK 1967:4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
