Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-2 • 68 Modern datateknik ■ 1—2 • 68
21
För kompletta maskiner sker
orderutskriften i en Friden 6010/6018 med en
minneskapacitet på 900 000 tecken.
Samtidigt med orderutskriften sker
lagersal-dering, och maskinen ackumulerar också
försäljningsstatistik.
På Atlas Copcos kontor ute i landet
; sänder man alla telexorder i kod efter
! en ordermatris. Det innebär att varje
position bara behöver innehålla 5 eller 10
tecken. Curt Arreholt:
»Vår strävan är att göra
telexsändning-en så enkel och standardiserad att
datamaskinen kan ta hand om materialet
nästan omedelbart.»
»Främst i landet»
Telexrutinen är inte ny utan daterar sig
j en fem-sex år tillbaka i tiden.
»Men rutinen har byggts ut»,
framhåller Curt Arreholt, »och i dag är vi
troligen främst i landet på att använda
telex. På andra håll har man telex som
någon sorts telegrafmaskin. Vi har gjort
den till ett bruksföremål och använder
den precis som andra använder telefon.»
Order plus frakthandlingar från
lagerkontoret når centrallagret via en
högkanttransportör. En orderfördelare
skickar papperen i en utplockningsback
. (eller kartong) till rätt plockstation på en
transportbana. På denna löper ett antal
vagnar, som skickas i väg till
plockstationerna genom ett programmerat
styrsystem. Transportbanan är förbunden
med ett vanligt pallmagasin, ett
automatiskt pallmagasin, serviceverkstad och
packningsstation.
Den största nackdelen med det
nuvarande systemet är efterbokningen av
reservdelar. Det innebär ju att man plockar
ut varan ur lagret före salderingen. Man
kan då inte kontrollera om
beställnings-punkten är nådd. Lagersalderingen sker
i moderbolagets 1410 natten mellan
tisdag och onsdag.
Förbokning närmaste mål
Det närmaste målet är att gå över till
förbokning. En av förutsättningarna för det
är moderbolagets installation av ny
datamaskin: en IBM 360/40, med bl a
skivminnen och snabbare accesstider.
Försäljningsbolaget kör sina rutiner i
enskift, och resten av maskintiden upptas
av moderbolaget. (Under fas II — start
i oktober 1969 - installerar
moderbolaget ännu en 360/40; då övertar
försäljningsbolaget den första maskinen helt
och hållet.)
Det här för med sig en rad
föränd-[ ringar:
. ■ Telexcentralen flyttas 300 meter till
! moderbolagets lokaler.
■ Lagervolymen minskas; i samma stund
. som en order kommer in behandlas den
datamässigt. Man får snabbt ett underlag
för försäljningsprognoser - och därmed
mest ekonomiska lagervolym.
■ Man behöver inte längre manuellt
kontrollera att en vara finns i lager.
Slipper bristnoteringar
■ Man slipper bristnoteringar på grund
av oväntat stark försäljning.
Bristnoteringar medför ju ett ökat antal fakturor
för kompletterande delar av en order,
vilket ökar kostnaderna. (Arreholt: »Vi
har också ett moraliskt ansvar att
leverera alla restorder utan fraktkostnader.»)
■ Man kan lagra detaljer var som helst
i lagret tack vare förbokningen. Det
krävs ingen strikt numerisk ordning. Var
detaljerna ligger i lagret kan enkelt tas
med på ordern i kodform. Koden skrivs
sedan automatiskt ut i klartext på
order-fördelarens papper.
Försäljningsbolaget har i dag ett
avancerat prognostisering för försäljningen.
Det bygger på en uppskattning av
kommande försäljningsperiod med hjälp av
tidigare försäljningsuppgifter och trenden
i försäljningen. Uppgifterna har en viss
statistisk period. Dessa uppgifter ställer
man mot närmast föregående veckas
försäljning. På grundval av detta gör man
så en prognos för nästa veckas
försäljning. Därefter kan man avgöra hur myc-
Detta händer fram till 1972
Dagsläget för Atlas Copco Svenska
Försäljnings AB (som i fjol omsatte ca 135
mkr) är utan allvarliga bekymmer. Den
närmaste framtiden är klart utstakad.
Men därefter? Vilka är planerna och hur
ser tidsschemat ut?
Fas I består av 4 etapper. Etapp 1 är
klar, etapp 2 står för dörren.
■ Etapp 3 inträffar i mars 1969. Då
skall rutiner för hyresverksamhet
(kompressorer, bergborrmaskiner m m) vara
genomförda; hyresalternativet i stället för
köp vinner snabbt terräng. Då skall
också rutiner för orderbokföring av service
och registrering av personaldata för
personaladministrationen vara klara.
Stäm-pelkortén ersätts med identifieringskort;
all manuell bearbetning av
stämpeluppgifterna fösvinner — det arbetet skall ske
automatiskt efter central stansning av
ID-kortens uppgifter.
■ Etapp 4 inträffar i juni 1969. Då skall
försäljningsstatistik och serviceplanering
vara inkörda i förbokningssystemet.
Fas II bearbetas
■ Fas II bearbetas för härvarande av
projektorganisationen. Fasen avses starta
i oktober 1969 och målsättningen är att
nå direktanslutning med bildskärmar (i
ket av vad som behöver beställas från
leverantörerna.
I konkurrens med IBM
Det här skisserade systemet ersätts i maj
1968 av ett nytt som kallas Image. Det
är moderbolagets informationsavdelning
som tagit fram det. I stort är det en egen
produkt (avsedd att bli ett koncernpaket
litet längre fram), även om det delvis
bygger på IBM:s system för
lagerprog-nostisering, Impact.
Försäljningsbolaget har valt Image i
konkurrens med just IBM:s Impact.
Några detaljer vill man inte avslöja.
Säger bara att det är en mixning av
tidigare system, fast naturligtvis med en del
specifika funktioner för Atlas Copco.
Servicetanken ligger bakom Image. I
systemet skall man kunna fastställa
önskad servicegrad i förhållande till
kostnaderna.
»Med hjälp av en simulator har vi
beräknat kostnaderna för alternativa grader
av service», säger ingenjör Johnson.
»Sedan går vi till företagsledningen och
frågar vilken servicegrad vi skall ha.
Systemet bildar underlag för
företagsledningens beslutsfattande. Genom att noga
följa utvecklingen kan man sedan ändra
servicegraden allt efter behov.» □
varje fall terminaler) i centrallager,
serviceverkstad och regionkontoret för
Stockholm (finns i samma hus som
försäljningsbolaget).
■ Fas III skall vara genomförd i början
på 1972. Då är materialhanteringen helt
automatiserad (»om planerna håller»).
Och slutmålet som det ser ut i dag: att få
samtliga kontor över hela landet
direktanslutna.
Bildskärmar på regionkontoren
Detta innebär rent praktiskt att ca 25
ordermottagare på region- och
försäljningskontoren sitter vid ett tangentbord
med en bildskärm framför ögonen. När
kunderna ringer upp och lämnar sina
order, trycker ordermottagaren på några
knappar, varvid det på bildskärmen strax
visar sig centrallagrets (eller
regionlagrets) aktuella order- och lagerregister,
leveranstider, fraktuppgifter, övriga
villkor m m.
Men det är långt dit. Innan dess skall
t ex ledningsgruppen för projektet
samlas ett antal gånger för att dra upp
riktlinjerna för kommande arbete. Den
brukar träffas varje fredag.
Det är 208 fredagar till 1972.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
