Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Modern datateknik • Reglerteknik -1—2-66
Välj rätt reglerventil
av Stig Markebo
De för beräkningen av ventildimensionen
nödvändiga data framgår av tabellen på
sid 22. Ventilkapaciteten beräknas för
helt öppen ventil, varför man behöver
uppgift om det maximala flödet. Detta
måste vara något större än
normalmängden genom ventilen. Hur mycket större
beror på förhållandena i processen.
Minsta möjliga påslag bör göras och
olika ventiltillverkare rekommenderar minst
25 % och upp till 50 å 100 % utöver
normalflödet.
Det är viktigt att man utgår från de
verkliga flödesförhållandena i processen
utan några extra säkerhetsfaktorer,
annars riskeras överdimensionering och
dålig reglering vid små flöden.
För kontroll att ventilen klarar hela
flödesområdet behövs också uppgift om
det minsta aktuella flödet. Uppgift om
statiskt tryck och temperatur i kretsen
krävs för bestämning av tryck - klass
och packningsmaterial.
Vilket maximalt differenstryck skall
ventilen kunna öppna respektive stänga
mot? Vilken specifik vikt har mediet vid
aktuell temperatur?
För val av ventildimension och
material behövs också uppgifter om mediets
viskositet och korrosiva egenskaper.
För bedömning av ventiltryckfall och
lämplig karakteristik krävs slutligen
kän
Ing Stig Markebo har 11 år varit
instrumentkonstruktör vid Nordarmaturs instrumentfabrik, 4 år
anläggningsingenjör vid Asea’s atombyrå och är
sedan 1954 anställd vid Nordarmatur i Linköping
där han är verksam inom instrumentsektorn.
I detta och nästa nummer skriver han om
regler-ventilen som är en av de väsentligare
processkomponenterna. Många faktorer måste beaktas för att
den lämpligaste typen och dimensionen skall
kunna väljas.
nedom om kretsens totala tryckfall vid
olika flödesmängder.
TRYCKFALL ÖVER VENTILEN
Av ekonomiska skäl försöker en
processingenjör alltid hålla tryckfallet över en
reglerventil så lågt som möjligt. Om
tryckfallet över ventilen är mycket litet
i förhållande till kretsens totala tryckfall
kommer emellertid en ändring av
ventilläget att ha liten inverkan på kretsens
totala tryckfall och ventilen att ge mycket
dålig reglering.
Det är inte praktiskt möjligt att ange
en specifik siffra för hur stor del av
kretsens tryckfall, som skall ligga över
regler-ventilen. Ibland uppges det nödvändiga
tryckfallet vara 50 % av tryckfallet i
kretsen exklusive ventilen, eller mao
Vs av totala tryckfallet i systemet
inklusive alla värmeväxlare, munstycken
osv såväl som rörledningen.
I många fall, speciellt vid
högtrycks-centrifugalpumpar, är
pumpkarakteristi-kan en huvudfaktor.
Då ventilen installeras i extremt långa
ledningar, eller ledningar med mycket
höga tryckfall, kan ventiltryckfallet
reduceras till 15 å 25 % av systemets
tryckfall. Så låga tryckfall kan dock
endast tillåtas då flödesvariationerna är
små.
BERÄKNING AV
VENTILKAPACITET - Cv
Cv-värdet är en koefficient som anger
hur många US gallons vatten som på en
minut passerar genom en viss
flödesför-strypning vid ett tryckfall av 1 psi.
Den metriska motsvarigheten Kv
anger hur många liter vatten som på en
minut strömmar genom förstrypningen
vid tryckfallet 1 kp/cm2.
Ventilkapaciteterna anges i
ventiltillverkarnas kataloger i form av Cv- ellei
Kv-värde vid fullt öppen ventil. För be
räkning av Cv-värde kan man utgå från
metriska enheter som framgår av
tabellen på sid 32.
Viskositet
I tabellen angivna ekvationer för vätska
gäller i princip för viskositeter som föi
vatten. För högre viskositeter anges
ibland korrektionsfaktorer för Cv-värdet
som bygger på Reynolds tal.
Detta är emellertid svårt att bestämma
för en reglerventils komplicerade fornt
och gäller inte heller för de höga
viskositeter då de verkligt svåra
dimensione-ringsproblemen uppträder.
En praktisk regel är att öka Cv-värdet
med ett belopp på 50 % för viskositeter
mellan 200 och 2 000 centistok.
Ängbildning
När vatten eller någon annan vätska vid
eller i närheten av
mättningstemperatu-ren passerar en reglerventil kan ång-i
bildning — »flashning» — uppkomma..
Då måste uppmärksamheten skärpas vid
både dimensionering och materialval.
Ängbildningen fordrar högre ventil-j
kapacitet och kan ge upphov till kavita-i
tion, varvid krävs hårdare material än
normalt i ventildetaljerna.
En metod för dimensionering av vem
tiler vid »flashning» går ut på att beräk-i
na normal genomloppsarea för ånga och]
vätska var för sig och addera dessa två
areor. Metoden är användbar vid lågal
till medelhöga tryckfall eller där mad
kan vänta att större delen av ångbildi
ningen sker före ventilen.
Allmänt gäller att ångbildning i självaj
ventilförstrypningen har relativt liteq
effekt på ventilstorleken så länge ventil]
utloppet har tillräcklig kapacitet. Mas
kan därför tillämpa tumregeln att välja
ventilen ett nummer större än vad beräkj
ningen för enbart vatten anger och öka
utloppsarean. Välj en relativt stor ventil-j
dimension med strypt genomlopp. ;
För att ångbildnings- och kavitations]
risken skall bli så liten som möjligt böi
inloppstrycket hållas högt, t ex genom att
ventilen placeras lågt och alltså får ett
högre hydrostatiskt tryck. Vidare böf
tryckfallet hållas så lågt som möjligt. :
VAL AV VENTILTYP ,
De vanligaste reglerventiltyperna hat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
