Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik ■ Reglerteknik • 1—2 • 68
31
ganska olika egenskaper. Det är svårt att
ange generella data. Ett försök i den
vägen har dock gjorts i tabellen bredvid.
Där angivna data får endast betraktas
som riktvärden. Tabellen anger normala
gränser för vad man kan uppnå med de
olika typerna.
Ventilkarakteristik
Till skillnad från de andra ventiltyperna
; kan sätesventilens reglerkarakteristik
iändras genom byte av kägla och säte. De
vanligaste karaktärerna är
snabböppnande, linjär och procentuell (logari tmisk).
Den snabböppnande karakteristikan,
som redan vid mycket liten lyfthöjd ger
inära fullt flöde, används huvudsakligen
tför till- och frånregleringar.
s En ventil med linjär karakteristik ger
•vid 50 % lyfthöjd 50 % flöde, vid 10 %
lyfthöjd 10 % flöde osv.
1 Den procentuella reglerventilen
där-•emot karakteriseras av att den per
längd-genhet lyfthöjd ger en ändring av flödet,
•som är proportionell mot flödet - utgör
en viss procent av flödet - då
ändring-len görs. Dvs att den vid ett litet flöde ger
ten liten flödesändring, medan den vid
ett stort flöde ger en stor flödesändring
för en viss ändring av slaget.
Som en följd av att den procentuella
^karakteristiken ger en mindre
flödesänd-i-ring i början för en viss ändring av
ven-ftilslaget är den mindre känslig för
över-i.dimensionering, dvs då ventilen måste
darbeta nära stängt läge. Den procentuella
karakteristiken passar också bättre i de
Ifall då tryckfallet över ventilen är litet i
i-förhållande till kretsens tryckfall och då
nflödesvariationerna är stora.
Många utredningar har gjorts och
imånga artiklar skrivits om val av rätt
creglerkarakteristik för olika processtyper.
IMan kan påvisa fall där den linjära
ventilen passar bättre än den procentuella.
;De procentuella är dock i flertalet fall
iibättre och ger även i de övriga fallen
ioftast tillfredsställande reglering.
fleglerområde
;IEn ventils reglerområde definieras i
all-1’mänhet som förhållandet mellan
maximalt och minimalt reglerbart flöde. En
Jajgt denna definition skulle en enkelsätig
^Ventil med mjuktätning — som är helt
caät — kunna sägas reglera ett flöde från
ÜQ till maximum och därför ha ett oändligt
stort reglerområde. Så är inte fallet i
spraktiken.,
M För att definitionen skall få någon
Riktig mening måste reglerkarakteristikan
^Inkluderas. En realistisk definition skulle
öijärför bli »det flödesområde inom vilket
In bestämd flödeskarakteristik kan hållas
•nom förutbestämda gränser». Detta
an->es som förhållandet mellan
flödesområ-aflets gränsvärden.
Egenskaper hos olika ventiltyper.
— 1 ’■ —
Ventiltyper W w (k Aj ö
Egenskaper Sätesventil enkelsätig: Sätesventil enkelsätig tryckavlastad Sätesventil dubbelsätig Vridspjäll (trottel) [-Membranventil-] {+Membranven- til+} (saunders) Kul ventil
-
Max. statiskt tryck kp/cm2 4001 400 250 50 10 25
Max. temperatur °C 550 550 550 400 80 200
Max. diff.tryck kp/cm2 400 400 250 10-15 2-10 25
Täthet, (avstängn.organ) god2 Mi.god Mi.god Mi.god2 My.god My.god
Korrosionsbeständighet god god god god My.god god
Reglerområde 1:30-1:50 1:30-1:50 1:30-1: 50 1:10-1:20 1:2-1:4 1:10-1:20
Karaktär3 Li+Pr Li+Pr Li+Pr ~Pr‘ Li5 ~Pr
Hygien god Mi.god Mi.god god My.god god
Min. ansl.dimension mm 15* 15 20 50 15 8
Max. ansl.dimension mm 250 250 400 600 150 400
1 En del ventiler tillverkas också för mycket högre tryck, andra för lägre.
2 Med mjuktätning kan helt gastät avstängning erhållas. Max. temperatur 90-200° C.
’ Li = linjär, Pr = procentuell (logaritmisk).
4 Gäller för öppningsvinkel 0-60°.
6 Gäller för 0—50 % öppning.
6 Mycket reducerade genomlopp kan erhållas.
Obs! Tabellen anger endast normala gränsvärden för de olika typerna. Angivna värden gäller ej
för alla dimensioner.
Som framgår av tabellen ovan varierar
reglerområdet mycket för olika typer av
reglerventiler.
En reglerkrets kan ej - hur god
regulatorn än är - användas för reglering
över större område än reglerventilen
medger. Reglerområdet måste därför
alltid beaktas vid val av reglerventil. Stora
variationer i processen gör exempelvis
membranventilen direkt olämplig.
Sätesventiler
Innan man började använda
ventilläges-ställare var man ofta tvungen att tillgripa
dubbelsätiga ventiler för att klara höga
tryckfall. Regulatorsignalen var då som
nu 3-15 psi.
Den dubbelsätiga ventilen är
tryck-avlastad genom att man får en i det
närmaste lika stor uppkraft på käglans ena
del, som man får en nedåtriktad kraft
på dess andra del.
I en enkelsätig ventil kommer däremot,
i stängt läge, hela det statiska trycket att
verka på käglan och måste således
motverkas av manöverdonet. Härför
erfordras större kraft.
Detta kan i dag åstadkommas med de
moderna pneumatiska manöverdonen. I
dessa utnyttjar man betydligt högre
drivtryck än förr. Tendensen är därför i dag
en övergång från de dubbelsätiga
venti
lerna till de enkelsätiga, toppstyrda som
har många fördelar.
De dubbelsätiga ventilerna kommer
dock säkert att användas också i
fortsättningen för stora dimensioner -150 mm
och uppåt.
Toppstyrda kontra topp- och
bottenstyrda ventiler
Den enkelsätiga, toppstyrda ventilens
fördelar framför den dubbelsätiga eller den
enkelsätiga med både topp- och
bottenstyrning:
Den ger »tät» avstängning och kan
med en enkel mjuktätning göras helt
gastät, vilket gör det möjligt att kombinera
avstängnings- och reglerfunktionerna —
en ventil.sparas. Den innehåller ett
mindre antal delar - bottenflänsen med dess
styrning, packning, fästbultar och
muttrar samt det ena sätet (dubbelsätig ventil)
försvinner, vilket reducerar
reservdels-kostnaderna. Den enkelsätiga toppstyrda
ventilen ger mycket stora möjligheter till
reducering av genomloppet, vilket inte är
möjligt i samma utsträckning med den
dubbelsätiga ventilen eller den
enkelsätiga topp- och bottenstyrda ventilen.
Käglan kan ju här ej göras mindre än dess
mellandel, respektive bottenstyrning. För
en 2" enkelsätig toppstyrd ventil t ex
finns 7 storlekar av käglor och säten att
välja på, från V/’ till 2" genomlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
