Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Modern datateknik • Reglerteknik • 1—2 • 68
Toppstyrda eller bottenstyrda?
(forts)
Beräkningsunderlag för reglerventiler
Skall * Känt Vätskor Gaser Mättad ånga Överhettad ånga
ber. m3/h T/h Øm3/h ’®T/h O T/h ®T/h
Cv V. Q . W it® Gf _ i.nvyöt VP)—Pz _ 1-17W • Vrø—PzJGf ® qV5~ • 18.5V(Pl-Pd(P|+P») = 48.2W V(P>—PJtPi + PJGl = 74W V(Pi—PzKPi+Pä)’ _ 74(1.022 + 0.00126Tqi)W VCPi^äKPr+P?)
Cv Temp. Korr. Q.. G. Pr. Pä Tf qv/gtT
2731/(P,—PJCPi + P,)
W V •• Q , c* G,PhP2 Gf _c»ypi—p, • i.nygr = GvV(Pi—P?)Gl 1.17 ® 1 B.SCvØP,—Pr) (P> + PJ Vg- _ cMh—PaHPi+PJGf 48.2 C«t/(P,—PJ(P,+P») 74 ■ cMPi-Pd(P,+Pa): 74(1.022+0.00126T«h)
Q tøas) Temp. Korr. o G» P), P2 Tf • 273CvV(Pi—PJ (Pi+PJ VGT!
V är mängd vätska i m3/h Q är mängd gas i ms/h vid 760 mm Hg och 0°C W är mängd i ton, h Pt är trycket före ventilen i ata Pä är trycket efter ventilen i ata G är spec. vikt för gas, varvid förutsättes att G = 1,0 för luft vid 760 mm Hg och 0°C Gf är spec. vikt vid aktuell temperatur Tf är den strömmande gasens temperatur i°K (°C-|-273) CT=0,07006 Kv Tsh är överhettning i °C (differens mellan den överhettade ångans temp. och motsvarande mättningstemp.) p © Då Pä äf mindre änersättes uttrycket V(Pi — P2) (Pi + Pa) med 0,87 - Pr © För gaser gäller att temperaturens inverkan mellan 0 och 65°C kan försummas. Vid högre eller lägre
temperatur användes den temp.korr. formeln. Kv=14,275 Cv
Den toppstyrda ventilen medger
sålunda att ett stort hus väljs med ett
reducerat genomlopp, vilket ger lägre
ström-ningshastighet - ventilen arbetar tystare
och dess livslängd förbättras. Detta är ej
minst viktigt då ångbildning kan riskeras
i ventilen. Ibland kan det också vara
billigare att välja en ventil med något större
anslutningsdimension än nödvändigt, då
man härigenom sparar övergångsstycken
till rörledningarna. Någon gång kan det
också vara värdefullt med ett större och
kraftigare ventilhus än nödvändigt ur
kapacitetssynpunkt för upptagande av
stora rörspänningar då dessa ej kan
undvikas.
Genom god strömlinjeform och det
faktum att ingen kägelmellandel finns på
den enkelsätiga toppstyrda ventilen
uppnås en lika hög kapacitet som för en
dubbelsätig ventil.
Den enkelsätiga toppstyrda ventilen
tillåter något mindre genomloppsarea än
motsvarande topp- och bottenstyrda
ventil, varför också obalanskrafterna blir
mindre och man kan klara sig med
mindre och billigare manöverdon.
Den toppstyrda enkelsätiga ventilen
passar också mycket bättre än den
topp-och bottenstyrda för reglering av
erode-rande media. Den dubbelsätiga ventilens
mellandel kan nötas av genom mediets
eroderande inverkan. Den toppstyrda
ventilen betecknas som friflödesventil.
Alla dessa fördelar hos den toppstyrda,
enkelsätiga ventilen gör att den
enkelsätiga topp- och bottenstyrda ventilen
knappast har något berättigande längre.
Den dubbelsätiga ventilen motiveras för
stora dimensioner av att man här kan
spara pengar genom att man får små
manöverdon som följd av
tryckavlastningen.
I dag finns dock även enkelsätiga
toppstyrda ventiler, som är
tryckavlasta-de. Man åstadkommer detta med
genomborrning av käglan så att samma tryck
fås på ovan- och undersidan. Ventilen
förlorar då egenskapen att täta i stängt
läge. Läckaget blir av samma
storleksordning som för en dubbelsätig ventil. I
övrigt har dock ventilen samma goda
egenskaper som andra enkelsätiga,
toppstyrda ventiler.
Delat ventilhus
Enkelsätiga, toppstyrda ventiler utförs
med antingen helt eller delat ventilhus.
Det delade huset medger användning av
en enkel sätesring, som kläms mellan
hushalvorna. Ringen behöver därför ej
vara gängad, vilket är vanligt i hela hus.
Den kan därför tillverkas i mycket hårda
och svårarbetade material. Ventilhuset är
också lätt att tillverka i specialmaterial.
Utförandet med delat hus är lämpligt då
man har korrosiva eller slitande media
som fordrar dyra legerade
konstruktioner.
Helt ventilhus
Det hela huset lämpar sig även för
in-svetsning i rörledningarna, vilket är
vanligt t ex i samband med högtrycksånga.
Detta är inte lämpligt med ett delat hus,
som måste kunna tas isär för service.
Vare sig det hela huset är svets- eller
flänsanslutet tillåter det att käglan och
sätesringen tas ur utan att
ledningsanslut-ningarna störs.
Material
Sätesventilerna tillverkas med ventilhus
av gjutjärn, stål, rostfritt stål eller andn
högvärdiga legeringar.
Kägla och säte tillverkas som regel ai
rostfritt stål, som också kan stellitbe
läggas. De tillverkas alternativt av mas
siv stellit eller andra hårda legeringar
Här är valet helt beroende på medium
tryckfall och temperatur.
Speciella sätesventiler
En i synnerhet för temperaturreglerinj
ar mycket användbar version av den dub
belsätiga ventilen är 3-vägsventilen. De
finns i två utföranden för blandning elle
uppdelning av flöden. Vid större dimen
sioner är den emellertid ganska kostsan
Det kan bli billigare att använda tvj
vridspjällventiler monterade på ett T
stycke och kopplade till ett gemensani
manöverdon.
Bland de många specialtyper av si
tesventiler som finns kan nämnas hö;
trycksvinkelventilen. Den finns i «
mängd versioner och lämpar sig för höj
tryck och tryckfall. Ett användningse:
empel - tryckreducering på ammonia
vid 700 kp/cm2.
Då man har eroderande uppslår
ningar eller där ångbildning eller so
blåsning förekommer vid måttliga trycl
fall passar denna ventiltyp också. Vii
kelventilen utförs med ett väl strömlii
jeformat genomlopp utan smutssamlai
de fickor.
En annan specialventil har ventilhus a
PVC och lämpar sig således för vätsk<
och gaser som är starkt korrosiva t c
i laboratorier och kemiska industrier. I
(Denna artikel fortsätter i nästa nun
mer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
