Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik -1—2-68
45
En strid om ord
Vad är Programma 101
om inte datamaskin?
Hans Karlgren kritiserade i
Språkspalten I nr 12/1967
Olivetti och Friden Kontomation
AB för ordvalet i annonser för
maskiner som inte uppfyller
kraven i
Standardiseringskom-missionens definition av data-
Det är naivt att tro
att vi spelar falskt
En ambitiös och
ansvarsmedve-I ten leverantör försöker efter
bästa förmåga kommunicera
enligt det språkbruk, som existerar.
Om man t ex vill informera om
en ny produkt såsom 5610
Friden Computyper — av Friden
I Inc. inregistrerat varumärke —
I (»en s k Computyper» citat
Modern Datateknik) som i
förhållande till sitt pris utan tvekan
I har unika egenskaper och som
redan i dag av användare är
beställd för så varierande
applikationer som
programmeringsut-I bildning vid amerikanska
uni-I versitet, exportrutiner,
komplicerade avräkningar, numerisk
styrning, integrerade order- och
faktureringsrutiner,
off-line-ter-minal till större datamaskiner
mm tycker vi inte att termen
»fakturerings- och
bokförings-maskin» (citat Modern
Datateknik) skulle ge en adekvat
information till presumtiva
användare. Vi har därför valt uttrycket
»Minicomputer enligt tredje
generationens princip». Vi tror
därmed att våra kunder får en
riktigare bild av produkten.
Om uttrycket betraktas som
förmätet beklagar vi detta. Trots
ansträngningar har vi emellertid
inte i dagens språkbruk funnit
något som ger en bättre
definition. Därmed inte sagt att vi
känner oss nöjda. I
terminologifrågan, liksom i andra frågor
som berör oss, anstränger vi oss
för att bli bättre.
Klingar det falskt?
’ »Rutinmässigt beslutsfattande»
, kanske bättre beskrives med
»logiska val». Om en person har
maskiner. Civilekonom Sture
Stigson, Olivetti och disponent
Bo Talldal, Friden, bemöter här
hans synpunkter. Modern
Datateknik skall i kommande
nummer ta upp denna fråga till
ytterligare behandling.
två eller flera saker att välja
emellan måste ett val ske —
ett avgörande ske — ett
rutinmässigt beslut fattas. Vilketdera
klingar bäst? Är klangen från
någon av formuleringarna falsk?
Vi låter läsaren avgöra detta —
fatta detta beslut.
Kanske är vi för entusiastiska,
kanske är vi inte tillräckligt
kunniga i kommunikation och
språkbruk, saklig kritik är
välkommen. Det kräver eftertanke,
ytterligare ansträngningar och
stimulerar till förbättringar. Att
emellertid definiera ovanstående
problem som »ohederligt
ordval» respektive »missbruk som
lönar sig» kan knappast härledas
till okunnighet (vi förutsätter att
en tidning med Er kvalitet har
en språkexpert som skribent för
språkspalten) eller saklig kritik.
Underskatta inte läsarna!
Det är verkligen naivt att tro
att vi leverantörer medvetet
spelar falskt vid val av ord. Det är
dessutom att underskatta de
kvalificerade personer, som fattar
beslut (absolut inte
rutinmässiga) i datafrågor. Vi tror bättre
än så om vår gemensamma
läse-krets.
Vi uppskattar att Ni som
da-tatekniskt forum tar upp
terminologifrågan och vi välkomnar
saklig kritik — gärna med
förslag till förbättringar. De mindre
väl valda orden (ohederlig och
missbruk) i Er kritik vill vi
gärna tolka som olycksfall i
arbetet.
Bo Talldal
Friden Kontomation AB
Svenska Elektrotekniska
Normer, SEN 01 16 utgivna och
fastställda av Sverige
Standardi-seringskommission i maj 1961
rekommenderar tillämpningen av
termen datamaskin enligt nedan:
»automatisk datamaskin för
behandling av data med minne
utrustad maskin, vars arbete
styrs av ett i minnet lagrat
program och som automatiskt,
genom modifiering av
programmet kan anpassa sitt
verkningssätt efter under bearbetningen
erhållna resultat».
Såsom fallet är med all
nomenklatur är här fråga om
rekommendationer, icke om
lagtexter eller trafikregler, som
givetvis måste till punkt och
pricka åtlydas och hörsammas. Det
vore exempelvis icke rimligt att
efter maj 1961 förbjuda den
gängse användningen av ordet
»adress» därför att ordet i
datasammanhang fått en definition.
Det är emellertid helt klart att
man vid presentation av en
vara, som i detta fall av en
maskin, vid författandet av
textböcker och icke minst annonser
i klarhetens intresse bör följa
dessa officiellt rekommenderade
normer så exakt som över huvud
taget är möjligt. I
marknadsföringen strävar en ambitiös
yrkesman efter att så kortfattat
som möjligt ge användaren en
absolut korrekt uppfattning av
produkten, och naturligtvis inte
förstöra sin goodwill genom
falska förespeglingar.
Vad är modifiering?
Frågan har uppstått med
anledning av introduktionen i Sverige
av Olivettis PROGRAMMA 101.
Ett faktum är att intet annat
uttryck än just »automatisk
datamaskin» gör denna maskin
rättvisa. Den arbetar faktiskt
med ett »minne», närmare
bestämt ett »serieminne», exakt så
som det står i samma SEN 0116,
sidan 4. Maskinen arbetar med
ett »program», exakt i den
bemärkelse som föreskrivs i
samma normer. Programmet är
»lagrat» i maskinen absolut enligt
rekommendationen för bruket av
detta uttryck. Någon föreskrift
om in- och utmatningsmedia står
ej i definitionen, men det
förtjänar nämnas att maskinen är
utrustad med läsare för
magnet-kort av tekniskt samma
beskaffenhet som vanliga magnetband,
samt »snabbskrivare», där binärt
framräknade resultat automatiskt
skrivs i vanliga dekadiska
siffror, med rätt aritmetiskt tecken,
decimaltecken och ett begränsat
antal alfabetiska symboler.
Däremot kan det vara
tveksamt vad som menas med
»modifiering». SEN 0116 har ingen
speciell rekommendation när det
gäller detta ord. Följaktligen är
man hänvisad till allmänt
språkbruk, och det torde vara
brukligt att betrakta detta låneord
som synonym till »förändra».
Tillgängliga ordböcker ger i alla
händelser ingen annan
förklaring.
PROGRAMMA kan
förändra, »modifiera» sitt program på
många sätt. Exempelvis: om A
är större än B, beräkna C. Om
A är mindre än B beräkna D.
Om A är lika med B, skriv E
etc. Praktiskt kan detta tillämpas
bl a på det sättet, att en
andra-gradsekvation kan lösas med
komplexa rötter, där maskinen
automatiskt redigerar sitt
resultat och skriver ut reella tal för
sig, komplexa för sig. Innehållet
i en minnescell kan förändras, så
att en konstant 1,05 (en
räkne-faktor, t ex) • automatiskt blir
1,0625 så snart ett visst kriterium
föreligger, t ex att ett kapital
större än 100 000 skall förräntas
på mindre än 5 år. Detta är i
princip samma möjligheter som
föreligger på större
datamaskiner. Begränsningen består strängt
taget bara i att P 101 har så
liten hjärna, att man
naturligtvis inte har samma
handlingsfrihet som på maskiner med
tiotusentals celler.
Modifieringen utförs vanligen
enligt principen för »villkorliga
hopp», också detta utfört exakt
i överensstämmelse med
gällande nomenklatur (sid 2). Men det
finns andra varianter, som det
dock skulle leda för långt att
förklara (de initierade känner
Forts, på nästa sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
