Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Modern datateknik -3-68
HÄR ÄR DET
INGENJÖREN
SOM PROGRAMMERAR
I vissa fall kan man klara sig utan speciella programmerare. Här
berättar vi om AB Sikob — där programmerar ingenjörerna.
»Ingenjörer är teknologins systemmän
och de skall lära sig programmera.»
Så säger civilingenjör Arne Mellgren
på konsultföretaget AB Sikob i Solna,
som har ca 90 ingenjörer och två
datamaskiner - men inga operatörer,
stansflickor, programmerare eller systemmän.
»Jag vågar till och med påstå att den
ingenjör som inte accepterar
datamaskinen får alltmer begränsad användbarhet.»
Personer: civilingenjörerna Bengt Olsson, t v, och Arne Mellgren. Miljö:
maskinrummet. Ämne: programmering på Sikobs sätt.
Arne Mellgren är chef för avdelningen
teknisk forskning hos Sikob där ett
tjugotal ingenjörer dagligen använder
företagets IBM 1130 som ett slags avancerad
räknesticka.
Ingenjörerna här har alltså lärt sig
programmera sina problem och kan
själva köra sina tillämpningar. Under
datamaskinens arbete kan de ingripa med
hjälp av switchar och tangentbord.
Några dagars introduktion
Enligt ingenjör Mellgren är ingenjörens
normala arbete en form av systemarbete.
Han syftar på dem som dagligen arbetar
med konstruktion och tekniskt
utvecklingsarbete och som i den meningen
redan utfört systemarbete även då
datamaskinen ej ingår som hjälpmedel.
Redan efter några dagar har
ingenjören lärt sig så pass mycket att han kan
använda datamaskinen som ett effektivt
hjälpmedel.
En lämplig arbetsuppgift och en
for-tranmanual är allt han behöver för att
kunna öva sig.
Detta betyder även att ingenjören
stansar sina egna maskininstruktioner.
RYKER — ett program
Ett program kallat RYKER har
utvecklats av civilingenjör Bengt Olsson vid
Sikob. Det är ett exempel på en rad
program som framkommit genom samarbete
mellan utvecklingsingenjörer och
datamaskinen.
Bengt Olsson är konstruktör och
beräkningsingenjör och programmet är
gjort för dimensionering av skorstenar i
plåt.
Grunddimensioneringen i Bengt
Olssons program sker med hänsyn till statisk
och dynamisk vindbelastning. De
erforderliga plåttjocklekarna klaras med hjälp
av en »katalog» över standardplåt. Dessa
uppgifter matas in i datamaskinens
minne, varur sedan plockas plåtar med
lämplig bredd, längd och tjocklek.
Datamaskinen söker sig fram till det billigaste sättet
att tillverka skorstenen och tar hänsyn till
normer och säkerhetsbestämmelser.
Vid denna optimering beaktar man
material- och arbetskostnader för olika
plåtdimensioner. Men spillet måste även
vara det ekonomiskt riktiga med hänsyn
till bocknings- och svetsningskostnad.
Det är alltså inte alltid man söker en
metod som ger minsta möjliga spill.
Som ett bevis för RYKERs
användbarhet testade man programmet på en
90 m hög skorsten som blåste ner i
Detroit, Michigan 1952. Med hjälp av
uppgifter ur en tidningsartikel
kontrollräk-nade man skorstenen och fann att
skorstenen vid 29 m/sek skulle knäckas Va
från toppen - vilket den mycket riktigt
hade gjort.
Ingenjören följer maskinen under
op-timeringsarbetet. Under arbetets gång
kan han styra datamaskinen med ledning
av utskrivna delresultat. Slutresultatet
kommer på radskrivare och kurvritare.
Det är en ännu ovanlig insats som
ingenjörerna på Sikob utför i och med
att de själva tar hand om systemarbete
och programmering.
_[ngenjör
[___ Systemman fe
Hl I
Programmerare
I Stansflicka J
Ä_ Operatör J
i______Datamaskin p
Ingenjör
Datamaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
