Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F
18
Modern datateknik *3-68 f
vilket Ar nästa steg
I DATAÅLDERN,
MR AUTOMATION?
Vilka förändringar kommer datamaskinerna att skapa i vårt samhälle? Måste många byta arbete på
grund av dessa förändringar? Vad innebär den nya »frågeindustrin» som väntas växa så explosivt?
Detta är några av de frågor som John Diebold, automationsbegreppets fader, försöker reda ut i
denna intervju som publiceras med svensk ensamrätt av MODERN DATATEKNIK med tillstånd av
»US News & World Report».
FRÅGA: Kommer datamaskinerna att
skapa stora förändringar i vårt
samhälle?
SVAR: Ja, onekligen. Folk inser inte hur
djupt ingripande dessa förändringar
kommer att bli och hur deras
levnadssätt kommer att förändras genom denna
nya teknik.
FRÅGA: Var och på vad sätt?
SVAR: överallt. Datamaskiner inom
medicinen ställer diagnoser, för register och
hjälper till att driva sjukhusen.
Elektroniska maskiner i klassrum lägger en ny
dimension till pedagogiken. En
revolution inom bank- ooh kreditväsende och
handel är redan på väg som en följd av
ny databehandlingsteknik. Publicistisk
verksamhet, administration, juridik, allt
ligger i stöpsleven på grund av denna
nya teknologi.
FRÅGA: Betyder det att många måste
byta arbete?
SVAR: Javisst. Många nu existerande
företag måste genomgå drastiska
omgestaltningar och vi kommer att få nya
industrier.
En helt ny industri
FRÅGA: Vad för slags industrier blir
det?
SVAR: En helt ny industri blir vad jag
skulle vilja kalla »frågeindustrin». Den
kommer att utnyttja datamaskinernas
stora minneskapaciteter för att lagra och
vid behov skaffa fram information om
olika saker. I dag har den frågeindustri
som bygger på datamaskiner troligen ett
värde som är mindre än 20 miljoner
dollar. Våra studier tyder på att den
industrins värde kommer att överstiga 2,5
miljarder dollar redan 1975. Stora
cen
trala datamaskiner kommer att ha
terminaler på kontor och i folks bostäder.
Från dessa terminaler kan man sedan
ställa frågor till datamaskiner och
omedelbart få svar i den form man önskar.
FRÅGA: Kan den dagen komma när
man hemifrån kan slå en signal på en
fingerskiva och få upplysningar om
aktier eller väderleksutsikter, flyglinjer
eller idrottsresultat?
SVAR: Ja, men det dröjer ännu ett bra
tag till dess. Det beror mest på om man
kan driva ned kostnaderna för ett sådant
system.
Tidningar och tv kombineras
FRÅGA: Blir då tidskrifter och
tidningar urmodiga?
SVAR: Jag tror inte det. Jag föreställer
mig att det kommer ett helt nytt medium,
en kombination av bild på skärm och
information reproducerad på papper. Jag
tror inte jag kommer att uppleva den
dag när New York Times kommer att
strömma emot mig från en tv-skärm;
men viss information kommer att
produceras på skärm som komplement till det
man kan få läsa i tryck.
Det finns t ex en redaktör för en
Londontidning som allt emellanåt gör
televisionsprogram om naturvetenskap. Han
samordnar den sändningen med vad som
står på hans naturvetenskapliga
oriente-ringssida i kvällstidningen. Han
behandlar i tidningen mera djupgående det
material som han inte gärna kan gå in på
så utförligt i televisionen. Samtidigt kan
han utnyttja tv-skärmen för mycket av
det bildmaterial som han inte har
utrymme för i tidningen. Jag tror att man
kommer att få se mycket mer av den
sortens kombinationer i framtiden.
FRÅGA: Kommer alla dessa
utvecklingstendenser att påverka folks arbete?
SVAR: Ja, det måste bli förändringar.
Man måste se på varje arbete på ett helt
nytt sätt.
Ett Wall Street-företag installerade
t ex nyligen ett system så att de ansvariga
omedelbart vid sitt skrivbord kunde få
börsrapporter bara genom att trycka på
eh knapp. Poängen var att man kunde få
rapport om vilka papper som helst när
som helst, men man fann att de som satt
vid skrivborden omsorgsfullt skrev ned
alla priser de var intresserade av på ett
pappersark. De trodde helt enkelt inte på
det nya bekvämare sättet att få
uppgiften just när man behövde den.
FRÅGA: Folk har alltså inte fattat att
stora omvälvningar är på gång?
SVAR: Det stämmer. Jag tror inte att
folk verkligen förstår att saker och ting
blir mycket annorlunda i framtiden och
de gör motstånd mot förändringarna. Det
är bara när man ser bakåt som man
efter ett antal år inser hur mycket som har
förändrats.
Han höll hästarna
Det finns en historia om hur ett engelskt
militärförband försökte skära ner den
bemanning som behövdes för en fältpjäs.
Det hade alltid funnits 6 man för varje
artilleripjäs, men det fanns bara
uppgifter för 5 man. Man undersökte varje
uppgift och studerade instruktionerna.
Alltsedan första upplagan stod det i
instruktionerna att bemanningen skulle
utgöras av 6 man trots att det bara syntes
finnas arbete för 5. Till slut lyckades
man spåra vem som skrivit instruktionen,
en nu pensionerad general. Man frågade
honom vad han hade menat att deh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
