Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik - 3 - 68
sjätte mannen skulle göra och generalen
svarade: Han håller hästarna.
Affärslivet i dag bevarar en massa
arbetsuppgifter, som magnetband och
elektronisk teknik i själva vefket har
gjort överflödiga. Det kommer att ta
lång tid att vänja sig vid dessa nya
redskap.
FRÄGA: Kommer konkurrensen att
driva fram förändringar?
SVAR: Ja. Förr i tiden kunde folk slå
sig till ro och säga: Låt oss vänta tills
pionjärerna har gjort sitt så kan vi sedan
anpassa den nya utvecklingen för våra
behov i lagom takt. Det går inte i dagens
affärsliv. Om inte du gör innovationer
gör din konkurrent det, och du kommer
på efterkälken. Du har inte råd att vänta.
Det går för fort för det.
Större och smidigare maskiner
FRÅGA: Kommer antalet datamaskiner
att stiga kraftigt under det närmaste
decenniet?
SVAR: Ja, avsevärt. En av våra
undersökningar visar att årliga investeringar
i datamaskiner under de närmaste åren
kommer att utgöra 10 procent av de
totala kostnaderna för maskiner och
utrustning. Men ännu viktigare är att
datamaskinerna kommer att bli större och
mera smidiga att använda så att inte alla
behöver skaffa en egen datamaskin. Det
räcker att hyra en terminal och koppla in
sig till en centralanläggning.
FRÅGA: Det blir alltså ett slags
datamaskinservice?
SVAR: Det skulle kunna bli någonting
i samma stil som elverket och gasverket.
För att hålla
kommunikationskostnaderna nere får vi troligen lokala eller
regionala datacentraler som betjänar en viss
stad eller region, och dessa centraler kan
i sin tur kopplas samman med andra
centraler så att man får ett stort nätverk
över hela landet.
FRÅGA: Kommer hela det systemet då
att styras av regeringen?
SVAR: Den saken undersöker The
Federal Communications Commission just nu.
För min del tror jag det skulle vara ett
stort misstag om staten skulle styra den
databehandling som sker på privata
datamaskiner.
Varje företag som i dag arbetar över
hela landet eller i någon större region
börjar få stora kostnader för
datakommunikation. Om man börjar
centraldiri-gera den sortens affärsaktivitet - annat
än genom den reglering som redan nu
gäller för telefonbolag och andra
kommunikationsföretag - så kommer det hela
att urarta till ett veritabelt getingbo.
Om t ex ett företag har 6 eller 7 data-
John Diebold, också känd som mister Automation.
maskiner med terminaler på alla möjliga
ställen i organisationen och skickar
kodad information fram och tillbaka över
landet eller över hela världen, hur skall
man kunna reglera allt det? Det förstår
jag inte och jag förstår inte heller varför
man skulle försöka.
Checker försvinner
FRÅGA: Ett framtida samhälle utan
checker eller kontanter — ligger det
någonting i det?
SVAR: Det innebär helt enkelt att
debitering och kreditering görs i samma
ögonblick som ett köp. För alla utom de
allra minsta kontanttransaktionerna
används ett penningkort. När man går in
i en affär ger man kortet med ens eget
kontonummer till expediten. Expediten
stoppar in det i en särskild apparat som
är förbunden med banken. Apparaten
överför automatiskt kontonumret, kollar
att det finns täckning för beloppet,
debiterar kontot, krediterar affärens konto
2-817203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>