Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Modern datateknik • 3 • 68
(forts)
och därmed är saken klar. Varken
checker eller kontanter har bytt ägare.
FRÅGA: Kommer datamaskiner in i
undervisningen?
SVAR: Ja, datamaskiner och besläktade
anläggningar kommer att spela en
mycket stor roll i undervisningen. Den
viktigaste vinsten blir att läraren kan ägna
mera tid åt varje enskild elev.
Proportionen lärare-elever kommer däremot inte
att ändras.
Individuell studietakt
En stor fördel med maskinstyrd
undervisning är att varje studerande kan
arbeta i sin egen takt. Med vårt
nuvarande system släpas många studenter med
i en takt som är litet för hög för dem;
de hinner inte riktigt lära sig en sak
förrän de måste ge sig i kast med nästa.
Samtidigt bromsas en annan del av
klassen. Genom att arbeta i sin egen takt kan
varje elev få den information och
träning som är särskilt värdefull för honom
just då. Maskinen kan hålla reda på på
vilka punkter han behöver mera övning.
FRÅGA: Det blir alltså möjligt att hålla
många fakta ögonblickligen tillgängliga?
SVAR: Ja, man kan stå i ödemarken
med en flyttbar maskinterminal och få
svar på vilken fråga som helst. Även
enskilda personer kommer att få ett
tangentbord eller någon annan länk till
en stor datamaskin.
FRÅGA: Kan man få det hemma också?
SVAR: Javisst. På lång sikt tror jag inte
det finns något tvivel om den saken.
Alla kommer att få tillgång till en central
databank, var man befinner sig på
jordklotet.
Detta skapar en massa problem
rörande publicitetsregler, saker som ingen alls
tänker på för närvarande. Alla undrar
över om datamaskiner och liknande
tingestar kommer att ta arbete från folk,
Fritiden blir centrum i vår kultur
men de bortser från den mycket
viktigare frågan om skyddet mot obehörig
insyn.
Med elektroder i huvudet
FRÅGA: Är det ett allvarligt problem?
SVAR: Jag tror det. Jag tror att man
mycket mer än hittills måste diskutera
denna fråga. Allt samspel mellan
människor och maskiner är mycket
outvecklat i dag. Det ligger helt på
experimentstadiet, men det faktum att det är på
väg att utvecklas är egentligen
skrämmande. Det dröjer inte länge förrän det
blir möjligt att förbinda ens egen hjärna
med en central maskinell minnesenhet.
Det finns faktiskt redan i dag folk som
går omkring med elektroder i huvudet
för experiment, där man registrerar
sambandet mellan känslor och elektriska
vågrörelser. Jag har sett filmer om sådana
försök från Spanien, Island, England och
Tyskland.
FRÅGA: Görs någonting sådant i USA?
SVAR: Ja, bl a för att försöka svara på
frågan: Kan vi bemästra några mentala
problem genom att söka påverka folks
personlighet? Vi har funnit att man kan
förändra en persons sinnesstämning med
elektroniska hjälpmedel. Om vi redan nu
har sådana experiment på gång är det
klart att vi kommer att få långt mera
utvecklade system inom överskådlig
framtid. Detta skapar alla möjliga
fundamentala problem - etiska, moraliska och
filosofiska. Det blir många politiska
frågor som vi måste ställa under öppen
debatt.
FRÅGA: Kan vi någonsin tänka oss att
utrikespolitiken blir mekaniserad?
SVAR: Jag tror knappast att
utrikespolitiken någonsin kommer att drivas av
datamaskiner. Naturligtvis kan man
använda maskinerna för att lagra
information och förse dem som skall fatta be-
John Diebold, 41 år, är
ordförande och VD i Diebold Group,
Inc, internationellt konsultföretag
för företagsledning. Han är expert
på datamaskiner och
kommunikationsteknologi och anses ha
präglat ordet »automation». Han har
skrivit en grundläggande bok om
ämnet och hans företag har som
sina kunder några av de största
företagen i USA och Europa och
likaså lokala och federala
administrativa organ i USA.
slut med information utan dröjsmål. När
det gäller utrikesärenden kan
informationsteknologin ge oss en överblick över
vad vi sysslar med och vad vi vill
uppnå. Men hela området är alltför viktigt
för att kunna lämnas åt teknikerna.
Magnetband styr tillverkningen
FRÅGA: Blir det stora förändringar för
affärslivet och industrin?
SVAR: Ja. Man kan t ex massproducera
somliga artiklar genom att mata in
magnetband i en datamaskin som styr
tillverkningsprocessen. I stället för att
producera sådana artiklar vid en stor
fabriksanläggning kan det bli billigare
att frakta, magnetbandet och utföra själva
tillverkningen på orter som ligger
närmare marknaderna. Många företag
använder i dag datamaskiner för
lagerbokföring, och det är uppenbarligen ett
viktigt sätt att nedbringa kostnaderna. De
använder dem också för fakturering och
adressering. Man kan naturligtvis göra
mycket annat med datamaskiner som
inte går att göra på andra sätt. Det
påståendet blir sannare för varje år.
FRÅGA: Kommer inte i denna nya epok
de stora förmögna företagen, som har
råd med datamaskiner, att få ett övertag
över småföretagen?
SVAR: Nej, det är inte säkert. Jag är
småföretagare och jag tänker som en
småföretagare, även om våra kunder är
stora företag. Det kommer alltid att
finnas stort utrymme för det lilla företaget
som kan reagera snabbt och snabbt ställa
om sig. Dessutom kommer den mindre
företagaren att genom en central
datamaskinservice ha tillgång till det mesta
av den information som det stora
företaget har. Småföretagaren kan abonnera
på all den dataservice han behöver.
35 timmar/vecka 1980
FRÅGA: Kommer slutresultatet av hela
denna mekanisering att bli mera fritid
— och mindre arbetstid för folk i
allmänhet?
SVAR: Jag tror att arbetstiden kommer
att fortsätta att minska. Jag tror att
beräkningarna visar ungefär 35,5
arbetstimmar i veckan år 1980. Om man vill
se längre framåt i tiden, fram mot
sekelskiftet, är jag ganska säker på att
fritiden blir centrum i vår kultur. Man
arbetar några få timmar i veckan och
ägnar resten av tiden åt hobbies eller
fritidsverksamhet. Maskiner kommer att
överta en stor del av rutinerna - men
som helhet kommer landet att utföra så
mycket nya saker att den totala
sysselsättningen kommer att öka.
(Copyright 1967: U.S. News & World
Report - Modern Datateknik) □
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
