Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Modern datateknik • 3 ■ 68
Uppgift inom två sekunder
Varje skärm har tio funktionsväljare på
tangentbordet. Nedtill på bildrutan anges
vilken funktion som »döljer» sig bakom
varje knapp. Tack vare detta kan
läkaren på ett par sekunder ta fram önskad
uppgift i »journalen».
Innan man matar in en observation
i datamaskinen kontrolleras det inslagna
värdet visuellt på bildskärmen. Systemet
undersöker vidare rimligheten av alla
data innan de accepteras för bearbetning.
Datamaskinens centralenhet utför både
logiska och aritmetiska operationer;
numeriska värden överförs till
koordinat-värden.
Om fastställda gränsvärden över- eller
underskrids så slår maskinen larm
automatiskt. Detsamma sker vid. tekniska fel.
För inmatningen av data kommer man
längre fram att kunna använda
snabbtelefoner av konventionell typ. F n
diskuteras vilka metoder man skall ha för
kontroll och kvittering av inmatade data.
Valet står mellan två:
□ Ett slags »fröken Ur» som upprepar
det inslagna värdet.
■ Bara en tonsignal med innebörden
»klart» respektive »försök igen - värdet
är orimligt».
Ansluts till KS databank
SRT-systemet är främst avsett för
lagring ay data om intensivvårdens
patienter. Det kommer att vara direktanslutet
till KS centrala databank (en IBM
360/40) som är under uppbyggnad.
När data blivit inaktuella ur
intensivvårdens synpunkt, sker ett programstyrt
urval av relevant information, som
överförs till databanken via telefonkabel.
Naturligtvis kan man skicka data även i
motsatt riktning, från journalarkivet i
databanken till SRT-systemet.
Enligt docent Norlander är personalen
livligt intresserad av försöken. De som
berörs har tidigare fått en del vana vid
teknisk-medicinsk apparatur. Trots -
eller kanske tack vare - ett visst merarbete
de manuella journalanteckningarna
måste föras parallellt under hela
försöksperioden - har vårdpersonalen snabbt
insett fördelarna med systemet.
Inget hokus-pokus
Också patienterna har överlag reagerat
positivt. Tv-skärmen inger inte samma
skräckkänsla av hokus-pokus, som många
människor annars drabbas av, när
datamaskiner kommer på tal.
»Snarare uppfattar de den nya
tekniken som tecken på god och effektiv
omvårdnad», säger docent Norlander.
De värden på puls och blodtryck som docent Olof Norlander, bilden, får fram matas in på
den direktanslutna bildskärmens tangentbord. På skärmen kan man också snabbt ta fram
t ex patientens feberkurva för valfri period.
ADB minskar vårdtiden
med 1-3 dagar
»Det är i dag oerhört svårt, för att inte
säga omöjligt att planera och samordna
sjukvårdens resurser.»
Det säger organisationsdirektör Jan
Engman i Avdelningen för
Informationsbehandling (AFI) vid Karolinska
sjukhuset i Stockholm. En av orsakerna till
detta redovisar han så här:
»Sjukhusen är hårt indelade i
specialiserade kliniker. Det är inte lätt för
sjukhusadministratören att objektivt avväga
de olika klinikchefernas krav och
äskanden. Man hoppas att ADB här skall ge
planeringsfolket bättre beslutsunderlag.»
På Karolinska sjukhuset (KS) har man
också dragit ut konsekvenserna av detta.
Under budgetåret 1967/68 satsas drygt
tre mkr på databehandling.
Det talas redan om
»produktionskon-troll» som ett krav i en »bransch» med
en »omsättning» av över fem miljarder
kr om året. Målet är ett totalintegrerat
informationssystem; när det uppnås är
ännu inte klart.
Den nuvarande treårsplanen syftar till
att »bättre ta tillvara sjukhusets
personella och materiella resurser med hjälp av
ett datamaskinorienterat planerings- och
tidsbeställningssystem».
Chef för detta ADB-projekt är
direktör Jan Engman från statskontoret (KS
är ett statligt sjukhus). Han är också chef
för AFI, inrättad 1965, som f n
sysselsätter ca 40 personer.
Reducerad vårdtid
När man har genomfört det pågående
ADB-projektet räknar man med att
vårdtiden per patient reduceras med 1-3
dagar. Varje år tar KS emot ca 30 000
patienter i den slutna vården. Det kostar
200 kr per person och dag. Redan vid en
minskning med en halv dag skulle KS
uppnå en årlig kapacitetsökning värd tre
mkr. Motsvarande »vinst» i den öppna
vården uppskattas till ca en mkr.
Minskade administrationskostnader
(löner, personalredovisning osv) beräknas
genom ADB ge ytterligare besparingar
på en halv mkr.
»Men det primära målet för projektet
är inte några vinster räknade i pengar»,
framhåller direktör Engman.
Målsättningen för sjukvårdens’ rationalisering
kan sammanfattas i tre satser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
