- Project Runeberg -  Modern datateknik / Nr. 3 (1968) /
23

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modern datateknik ■ 3 • 68

23

■ Ge mera vård - genom mindre
pappersarbete.

a Ge bättre vård - genom snabbare
registrering, sökning och utvärdering av
information.

■ Skapa underlag för en bättre
planering och samordning av sjukvårdens
samfällda resurser.

Till nytta för flera sjukhus

Myndigheterna har tidigare kritiserats
hårt för sina ADB-insatser inom
sjukvården. Aktionerna har varit för splittrade,
har det sagts, och kontakterna mellan
olika projekt dåliga på grund av bl a
skiftande huvudmannaskap i landsting och
storstäder.

Det här gäller inte för Karolinska
sjukhuset. Man tar helt sikte på ett
erfarenhetsutbyte mellan landets alla sjukhus.
Jan Engman använder ordet
»multiplika-toreffekt» för att illustrera hur resultat
och erfarenheter skall komma till nytta
även på andra håll.

Detta är en av orsakerna till att staten
satsat stort på just KS-projektet. Det blir
för dyrt för de enskilda landstingen att
utveckla ett totalt informationssystem för
sjukhusen.

Förutom Karolinska sjukhuset
bedriver omkring tio andra sjukhus egna
ADB-projekt, främst universitetssjukhusen. Är
detta ett exempel på splittring av
insatserna i början av en utveckling?

Nej, hävdar experterna. För att inte
flera arbetsgrupper skall syssla med
precis samma uppgifter oberoende av
var

andra finns ett samarbetsorgan för
utbyte av informationer sjukhusen emellan.

Men man arbetar faktiskt också med
olika maskinfabrikat och olika
programspråk. Jan Engman:

»Det är inte maskinhyror och
programmering som kostar pengar utan de
personella insatserna i det grundläggande
kartläggnings arbetet.»

Dyrköpta erfarenheter

En internationellt erkänd pionjär inom
medicinsk ADB, docent Paul Hall i
Avdelningen för Informationsbehandling:

»Resonemanget grundar sig på
dyrköpta erfarenheter. Inom sjukvården kan
man inte tillämpa de patentregler för
systemomläggning, som bl a
maskinleverantörerna betraktar som självklara.»

I början försökte man, på känt manér.
att göra en total kartläggning av nuläget
och behovet av information inom hela
sjukhussektorn i en första etapp.

Men försöket visade sig vara en
återvändsgränd. Begreppet »sjukvård» är för
omfattande. Medicinsk ADB är en
komplicerad förening av administrativ och
teknisk-vetenskaplig databehandling med
ett »nuläge» som rör sig helt i takt med
forskningens framsteg.

Begränsar kartläggningen

På Karolinska sjukhuset begränsas
kartläggningen till några större delproblem i
sänder - först så småningom länkas de
samman till ett totalsystem.

Samtidigt som KS-gruppen arbetar sig

fram mot ett integrerat
informationssystem för hela sjukhuset, bedrivs en rad
specialprojekt vid olika kliniker och på
olika ambitionsnivåer.

Karolinska sjukhusets datacentral
(Kardac) är formellt en fristående enhet
som administreras av statskontoret. Den
är ett slags servicebyrå som hyr ut
maskintid till KS, Karolinska institutet och
andra dataanvändare. Centralen har dock
endast expertis för underhåll av
operativa system.

Centralen har en IBM 360/40 med
bandstationer och fem skivminnen
(2311). Hyran: för ca en mkr per år.

Rutiner som lagts över till ADB är
bl a patientregistrering och rapportering
av statistiska uppgifter till
medicinalstyrelsen. F n stansas data i hålkort på basis
av standardiserade inskrivningsformulär.
Inom kort prövas direkt registrering av
data via två informationsskärmar och
fyra kommunikationsterminaler.

Registreringen är en av de viktigaste
byggstenarna i projektet. Hela systemet
byggs upp kring patientens väg genom
sjukhuset, från inskrivning till vårdrum,
laboratorier, röntgen; från klinik till
klinik och avdelning till avdelning.
Gemensam nämnare: databanken.

På vissa kliniker används redan
frågelistor som före själva sjukhusbesöket
skickas till patienterna. Svaren
databehandlas och vissa
laboratorieundersök-ningar kan automatiskt beordras. När
patienten så infinner sig för
undersökning, finns en preliminär faktarapport.

Ett lag av specialister från Avdelningen för Informationsbehandling (AFI), statskontoret, IBM och Standard Radio (SRT) ingår i
Karolinska sjukhusets ADB-projekt. På bilden fr v systemchef Thomas Osvald, docent Paul Hall, båda AFI, civilingenjör Carl Cederlund, IBM,
ingenjör Sven Olov Petterson, SRT, och doktor Hans Selander, AFI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moddata/1968-3/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free