Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Modern datateknik * 3 * 68
VIKTIGT JOBB
SOM INGEN VILL HA
- UNDERHÅLLET
Det kostnadskrävande programunderhållet är en uppgift för de bästa
programmerarna, men den är inte attraktiv. Erfarenheterna redovisas
här av Skandiakoncernen, Data-Service och Statistiska Centralbyrån.
Vad är intelligens? Jo, det man mäter
med intelligenstest! Ett bekant svar på
en knivig definitionsfråga. Lika svårt
tycks det vara att få ett entydigt svar
på frågan »Vad är programunderhåll?»
Man kan som direktör Rune Brandinger i
Skandiakoncernen formulera en snarlik
»intelligensdefinition»: »Till
programunderhåll räknar vi allt
programmeringsarbete, som ryms i vår underhållsbudget!»
Var gränsen går mellan
programunderhåll och systemutveckling är
omtvistat. Låt oss som en tumregel säga, att vi
med underhåll menar alla ändringar och
justeringar i ett befintligt program, som
krävs för att hålla det å jour och
funktionsdugligt och som kan företas utan
genomgripande omprogrammering.
Ett datamaskinprogram är ju aldrig
statiskt. Det måste hela tiden anpassas
til
v<
in
ki
fa
et
k.
o<
p«
“I
tei
fe
ell
ko
in
gr
ha
pe
Här finns
det inga
statusjobb
Inom Skandiakoncernen har man skapat
en syntes av de båda
organisationsprinciper som säger att programunderhållet
kan sortera under drift- respektive
systemavdelningen.
»Vi har försökt finna en
organisationsform, som eliminerar många av de
nackdelar, som vidlåder både drift- och
sys-templaceringsprincipen», säger Rune
Om datachefen pressas att för tidigt trycka på startknappen till nya program
blir kostnaderna för underhållet ofelbart mycket höga.
Brandinger, chef för Skandiakoncernens
servicekontor, vars ADB-sektion
sysselsätter ca 170 personer; ett 20-tal är
un-derhållsprogrammerare som, åtminstone
formellt, sorterar under driftavdelningen.
»Vi har emellertid samtidigt försökt
eliminera något av den alltför ensidiga
specialiseringen på programunderhåll
respektive systemutveckling. Vi har även
blivit av med en stor del av
statustänkandet i fråga om de här arbetsuppgifterna.»
Flexibel underhållsgrupp
Utöver de 20 specialisterna med ansvar
för olika applikationsområden inom
underhållsgruppen arbetar drygt 70
system-män/programmerare i projektgrupper
inom systemavdelningen. Ett halvt å ett år
innan ett nytt program sätts i produktion
knyter man till gruppen den
underhålls-programmerare, som skall svara för
underhållet i fortsättningen. På omvänt sätt
kan i vissa fall en man ur projektgruppen
placeras bland
underhållsprogrammerar-na.
»Programmerarnas arbete blir mera
omväxlande och stimulerande i en
flexibel organisation av den här typen», tror
Sture Karlsson, chef för
systemunderhållsgruppen. Den nya organisationen är
av ganska sent datum (1.9.1967), så några
absoluta slutsatser kan man ännu inte
dra.
En teknisk stabsgrupp assisterar i
frågor kring system- och
programdokumentation, fastställer standards och klargör
hur och av vem programändringar skall
beordras.
Större ändringar måste underställas
chefen för underhållsgruppen. Här sätts
Rune Brandingers »intelligensdefinition»
på praktiskt prov. Om ändringen inte kan
klaras av inom budgetramen hänskjuts
de
sy:
70
Ex
ko
70
gn
10
AI
doi
näi
räk
vai
civ
nio
allt
1
disj
get
bik
nel
mo
unc
gra
s
nat
sys1
utv
ren
På
grai
pur
E
slag
org:
em:
dan
na
star
test<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
