Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik • 3 • 68
27
till den organism det arbetar i, under
påverkan av både inre och yttre faktorer:
intern organisation, policyfrågor,
konkurrens, statliga ingripanden, etc. Dessa
faktorer kan förkorta livslängden hos
ett program.
Till en underhållsprogrammerares
arbetsuppgifter hör också att spåra upp
och rätta till fel och inkonsekvenser i
programmen, att om möjligt »snabba
upp» körningarna. Trots noggranna
tester av nya program dyker det ofta upp
fel som man inte kunnat förutse.
Valet mellan att ändra i ett program
eller att skriva ett nytt är ofta svårt. Av
kortsiktiga tids- och kostnadsskäl väljer
man ofta förändringar i det gamla
programmet trots att en omprogrammering
hade varit fördelaktigare i det långa
loppet.
Enligt mönster från USA grasserar två
konkurrerande principer för
programunderhållets organisation: under drift-
respektive systemavdelningen. Placeringen
under systemavdelningen är den
historiska lösningen, dvs där ligger normalt
programunderhållet även i företag som inte
principiellt skiljer mellan underhåll och
utveckling. Den som utvecklat ett nytt
program ansvarar även för underhållet
i produktion.
Genom utsträckningen av
programmerarens direkta ansvar blir det ingen
överlappning mellan olika personer. Den som
själv skrivit programmet är insatt i
problemen och kan ändra snabbt. Den största
nackdelen med systemet är att man lätt
förbiser kravet på fullständig
dokumentation. Vad händer t ex den dag den
ansvarige programmeraren blir sjuk eller
slutar? I vissa fall kan det också finnas
en risk för att man skapar en kår av
»livegna», som kedjas fast vid de system de
en gång utvecklat.
Å andra sidan visar erfarenheten, att
den som organiserar en särskild
underhållsgrupp under driftavdelningen också
kan vänta sig problem av personell natur.
Många strävar efter att placera sina
bästa programmerare på
programunderhållet. Trots bättre lön får man ofta
svårigheter med rekryteringen.
Underhålls-programmeringen är krävande, men
kanske inte lika stimulerande som
arbetet med nya rutiner. Överlappning i
arbetet kan inte undvikas, och en ändring
tar i allmänhet längre tid. Kravet på
utförlig dokumentation accentueras,
vilket emellertid på sikt är ett klart plus.
den till någon av projektgrupperna inom
systemavdelningen.
700 tkr/år till programunderhåll
Exklusive lönebikostnader har
Skandia-koncernen f n en personalbudget på
700 000 kr per år för
systemunderhållsgruppen, vilket är lika med drygt ca
10 % av de totala lönekostnaderna inom
ADB-sektionen, som uppgår till 6,6 mkr.
Brandinger: »Det är en andel som vi
dock räknar med skall kunna pressas ned
när våra system nu börjar införas.»
För varje program försöker man
beräkna den ekonomiska livslängden, som
varierar alltefter applikationsområde. På
civilsidan räknar man med en
avskrivningstid på tre år, för livförsäkringar i
allmänhet 5-6 år.
För programunderhållet inom civil
disponerar underhållsavdelningen en
budget på 150 000 kr per år - inklusive
lönebikostnader - vilket motsvarar en
personell insats av 2,5 manår. Det är alltså
mot denna mer detaljerade budget, som
underhållschefen avväger alla större
programändringar.
»För en god underhållsekonomi är det
naturligtvis viktigt, att man redan vid
systemuppläggningen försöker bedöma
utvecklingen inom speciellt aktiva
sektorer», betonar Rune Brandinger. »Att man
på t ex speciellt känsliga ställen i
programmet bygger in lämpliga
anslutningspunkter.»
Rune Brandinger tror sig ha fått ett
slagkraftigt verktyg i servicekontorets nya
organisation, som också skall kunna stå
emot alla »lömska attacker» från
användarsidan. Under pressen från
användarna trycker datachefen ofta för tidigt på
startknappen till nya program, utan att
testerna är färdiga eller
programdoku
mentationen utarbetad. Det leder
ofelbart till skyhöga underhållskostnader. På
denna och flera andra punkter skulle
man önska, att datachefen hade ett
kraftfullare stöd hos företagets
internrevisorer.
Standard
ersätter
måttprogram
Dataservice är en av landets största
servicebyråer, med 184 anställda och en
omsättning på 13 mkr.
»Problemen inom en servicebyrå är
inte desamma söm i ett företag med
egen ADB-anläggning», framhåller
direktör Magnus Karlen, marknadschef och
vVD. Tidigare byggde man
skräddarsydda system åt varje kund, baserade på
hålkortsepoken och dess kopplingsboxar.
Kunden betalade alla kostnader för
uppläggning och programunderhåll.
Underhållet kostade inte sällan uppemot 1/3
av den totala utvecklingskostnaden!
Standardsystem till låg kostnad
1 dag strävar man efter att i stället
erbjuda färdiga standardsystem. Också de
skräddarsydda programmen bygger till
stor del på standardsystemen.
»Detta innebär visserligen en sänkning
i vår servicegrad», medger Magnus
Kar-lén. »Graden av integration med andra
rutiner blir lägre än med ett
specialskrivet program, men de stora
kostnadsbesparingar som standardprogrammen
medför väger tyngre för de flesta små och
medelstora kunderna.»
Kostnaderna för uppläggningen av ett
standardprogram - till 25 % maskintid
och 75 % mantid - avskrivs på fem år,
vilket även anses motsvara programmets
ekonomiska livslängd. På basis av
utvecklingskostnaderna och en bedömning
av avsättningsmöjligheterna för
programmet fastställs en anslutningsavgift, som
varje kund får betala. Häri ingår även
ett normalt programunderhåll.
Passar 85—90 procent av
användarna
Kravet på ett standardprogram är att det
Vår nya printsubba är 25 procent
snabbare än leverantörens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
