Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Modern datateknik • 3 • 68
i allt väsentligt skall kunna användas av
85-90 % av alla kunder. Det skall lätt
kunna byggas på med vissa mindre
specialrutiner. Detaljutformningen av en
lö-nerutin måste t ex ta hänsyn till ett eller
flera av de 1 900 typer av löneavtalen i
landet!
Varje kund svarar utöver
anslutningsavgiften för utveckling och underhåll av
sina egna programavsnitt, som kan
variera från kund till kund.
Ändringar i ett standardprogram kan
påkallas dels av kunden, dels av den
projektgrupp som svarar för utveckling och
underhåll. Enkäter bland kunderna ger
ett bättre bedömningsunderlag för en
eventuell ändring.
Insorteringskalkyl avgör
Det definitiva ändringsbeslutet bygger på
en investeringskalkyl. I första hand skall
ändringskostnaden vara täckt av
anslutningsavgiften. I vissa fall sparar man
kanske så mycket maskintid genom en
ändring, att kostnaderna helt eller delvis
uppvägs. Kanske ger en
marknadsundersökning vid handen, att flera potentiella
dataanvändare skulle nås genom en
modifiering av programmet osv.
För det driftstekniska
programunderhållet svarar en särskild specialist, som
ingår i en central systemgrupp knuten till
direktionen vid huvudkontoret.
Tillsammans med chefsoperatören »finputsar»
han programmen och utarbetar
detaljerade operatörsinstruktioner. I denna
systemgrupp ingår dessutom skilda
specialister för system- och
programdokumentationen, för uppföljning av utvecklingen
av maskinleverantörernas maskinvaror
och för vidareutveckling och förbättring
av programvaror till olika maskinsystem.
»Vår specialist på programvaror har
t ex lyckats utveckla en ’printsubba’
som är 25 procent snabbare än
leverantörens egen!» säger Magnus Karlen, inte
utan stolhet, »dvs vår något vanvördiga
benämning för en redigerings- och
ut-skriftsrutin».
Ett projekt
slukar här
2 000 timmar
95 procent av omsättningen vid
Statistiska Centralbyråns Datacentral -21 mkr
senaste budgetår - faller på den
offentliga sektorn. Ambitionerna att bli ett hela
näringslivets varuhus i statistik har i viss
mån hämmats av lokalbekymmer.
Genom verksamhetens speciella
inriktning har man hittills inte känt något be-
Bland alla sina problem har England även programunderhållet. Westminster
Bank löste det genom en typ av allmän värnplikt bland sina programmerare;
några frivilliga anmälde sig inte.
hov av att göra en distinktion mellan
programunderhåll och systemutveckling.
Underhållet är knutet till
systemavdelningen och utföras inom den
projektgrupp, som utvecklat det aktuella
programmet.
»Om jag trots allt skulle våga mig på
en gissning, så torde det som Ni här
hänför till programunderhåll - dvs även
ändringar av programmeringstekniska
lapsusar - konsumera bortemot 8 procent
av den totala arbetsinsatsen för våra
systemmän och programmerare», säger
avdelningsdirektör Stig Brolenius vid
metodutvecklings- och utbildningsenheten.
En grov ekonomisk uppskattning av
detta procenttal pekar på en årlig
kostnad för programunderhåll av 250-300 tkr.
Vid SCB skiljer man i princip mellan ett
funktionsansvar och ett
produktionsan-svar för programmen, där driftsidan
enbart ansvarar för de produktionstekniska
aspekterna. Sedan ett par månader har
driftavdelningen emellertid en särskild
befattningshavare, som något oegentligt
kallas programunderhållare.
Hans arbetsuppgifter begränsar sig
nämligen till att tillsammans med två s k
maskinsystemmän uppspåra och fastställa
programmeringsfel. Så snart ett
funktionellt fel konstateras, som alltså inte
förorsakats av ett maskinfel eller annan
störning i driften, remitteras
programmet till ansvarig projektgrupp för
rättelse. I vissa fall kan
programunderhållaren göra mindre direkta ingrepp i ett
felaktigt program, t ex av tidsskäl.
Nå, men hur går det i sådana fall med
dokumentationen? »Ja, på den punkten
måste vi ofta göra avkall», erkänner
byrådirektör Gösta Steneskog, chef för
pla-neringsdetaljen. »Men ett minimikrav är,
att varje ändring noggrant införs i ■
åtminstone driftdokumentationen.»
Bakom detta till synes oerhörda
avslöjande finns en ganska enkel förklaring: en
mycket stor del av SCB:s uppdrag är av
engångskaraktär, som det ekonomiskt sett
inte skulle löna sig att dokumentera lika
utförligt som en månatlig
avlöningsru-tin i ett företag. Ett exempel på ett
mycket omfattande engångsprojekt är den
senaste folkräkningen, som hittills slukat
omkring 2000 maskintimmar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
