Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Modern datateknik - 3 - 68
(forts)
mal vridspjällventil ger ett stort läckage
i stängt läge.
Numera finns emellertid flera olika
konstruktioner av tätande
vridspjällven-tiler. En konstruktion har en
gummimanschett runt husets innerperiferi mot
vilken bladet tätar. En annan konstruktion
har bladets axel förskjuten så att en hel
tätningsring kan läggas runt bladets
periferi. Ringen är utbytbar och kan utföras
av högkvalificerat material för relativt
höga temperaturer och svåra media.
Reglerkarakteristiken kan närmast
liknas den procentuella om öppningsvinkeln
begränsas till 60°, vilket man som regel
gör med vridspjällventiler avsedda för
reglerändamål.
Obalanskrafterna på bladet är
ansenliga och stora ställkrafter erfordras från
manöverdonet. Därför används ofta
ven-tillägesställare (mera om dessa längre
fram) till vridspjällventilerna. Genom att
bladet utsättes för stora krafter är också
lagringarna en mycket viktig
konstruk-tionsdetalj.
Vridspjällventilerna tillverkas normalt
inte för mindre dimensioner än 50 mm.
Exempel på användningsområde -
reglering av kylflöden.
Membranventiler
Denna ventil kallas ofta Saudersventil
efter ursprungstypen. Den används främst
som avstängningsventil, men tillgrips
ibland som reglerventil, trots en del
svagheter. De främsta nackdelarna är en
dålig reglerkarakteristik och ett litet
regler-område. Membranmaterialet begränsar
temperaturområdet. Den stora
membranarean gör också att ventilen är starkt
begränsad i tryckavseende. Den utrustas
därför också oftast med
ventillägesställa-re.
Ventilhuset kan lätt inklädas med
gummi, glas, bly eller annat lämpligt
material för hantering av starkt korrosiva
media. Membranet utförs av gummi,
neo-pren, teflon eller andra kvalificerade
plastmaterial.
Ventilen ger en helt tät avstängning
’även då mediet innehåller
uppslam-ningar, som sand eller liknande. Även
utåt är den mycket tät - membranet är
också yttre avtätning och packbox
saknas. Ventilen lämpar sig därför också
för media som är giftiga eller farliga på
annat sätt. För sådan drift kan ventilen
även, för extra säkerhet, förses med en
packbox utanför membranet.
Ventilhusets enkla form och
membranets rörelse gör ventilen självrensande.
Den är därför också användbar i sådana
fall där man eftersträvar hög hygien, då
media inte får ta smak, lukt eller färg
-exempelvis inom livsmedelsindustrin.
Alla dessa egenskaper gör ventilen
lämpad för svåra driftfall där andra ven-
Merit för vridspjäll: billigt
tiltyper är omöjliga att använda.
Membranet är emellertid en svag punkt och
då ventilerna användes i viktiga
sammanhang bör man ta för vana att
regelbundet kontrollera dess kondition.
Kulventiler
En i reglersammanhang relativt ny,
ventiltyp är kulventilen. Den har sedan länge
använts som avstängningsventil. Då den
används som reglerventil får man alltså
på köpet möjligheten till tät avstängning.
Kulventilen har rakt och fritt
genomlopp, varför den har mycket stor
kapacitet. Den lämpar sig för trögflytande
media och media med uppslamningar och
fibrer t ex pappersmassa. Då kulkiken
vrids skrapas eventuella avsättningar av.
Speciellt för användning på
pappersmassa har en kulventil med V-format
uttag i kulan konstruerats. Denna kula
har något bättre reglerkarakteristik och
-område men mindre kapacitet än
vanliga kulventiler, och är betydligt dyrare.
Den vanliga avstängningskulan
används på många ställen med framgång
för reglerändamål.
Andra ventiltyper
Utöver de nämnda typerna finns en
mängd mer eller mindre specialbetonade
reglerventiler. Bland dessa kan nämnas
gummirörsventilen. Som namnet anger
är ventilhuset infodrat med ett gummirör,
som ger rakt och fritt genomlopp.
Gummiröret stryps genom att en ventilkägla
klämmer ihop det eller genom att man
lägger på ett utvändigt lufttryck. Den
lämpar sig i synnerhet för trögflytande
media eller media med svåra
uppslamningar då flödesvariationerna inte är så
stora.
Ett annat exempel är de
specialventiler som konstruerats för reglering av
kondenserade gaser vid extremt låga
temperaturer. Dessa ventiler måste ha liten
massa för att ge minsta möjliga
förång-ning då flödet genom ventilerna startar.
De måste också vara mycket väl
isolerade och är därför ofta försedda med en
vakuummantel.
Val av ventildimension
Sedan man med utgångspunkt från
processens egenskaper valt ventiltyp skall
ventildimensionen väljas. Av ekonomiska
skäl väljs ventilen oftast med så liten
an-slutningsdimension som möjligt.
Dimension och pris följs som regel åt.
Man går in i en kapacitetstabell för
den valda ventiltypen - finns i
tillverkarnas katalogmaterial - och väljer en
ventil med ett Cv-värde som ligger så
nära det framräknade värdet som
möjligt. Den ventil som ligger närmast över
det framräknade värdet väljs, om man
inte har marginal så att man kan gå ner
något med Cv-värdet.
Många andra faktorer kan spela in vid
valet av dimension. Om man t ex vet att
processen kommer att byggas ut, så att
flödesdata blir betydligt högre äri de
aktuella, kan man välja en större ventil
med strypt genomlopp. Detta är enklast
om man väljer en sätesventil av den
toppstyrda enkelsätiga typen. Vid
utbyggnaden behöver endast kägla och säte
bytas ut mot nya med större genomlopp.
Är man osäker på data i processen
kan man också välja denna ventiltyp, så
att ventilens kapacitet kan antingen ökas
eller minskas genom byte av kägla och
säte.
En reglerventils dimension blir ofta
mycket mindre än rörledningen i vilken
den sitter. Det kan därför ibland vara
motiverat att välja en ventil med större
dimension än nödvändigt från
kapa-citetssynpunkt för att man ska få större
styvhet i huset då stora rörspänningar
kan väntas uppkomma. Man väljer då
ett reducerat genomlopp med lämplig
kapacitet. På samma sätt kan man förfara
om man vill undvika övergångskonor från
ventilen till rörledningen.
Slutligen måste man vid ventilvalet ta
hänsyn till mediets viskositet och den
eventuella risken för ångbildning. Som
tidigare framhållits kan det här vara skäl
att öka ventildimensionen.
Val av manöverdon
Pneumatiska manöverdon dominerar då
det gäller reglerventiler för
processindustrin. Här i landet förekommer de
elektriska manöverdonen huvudsakligast inom
elproducerande industri samt på
småven-tiler inom WS-branschen. De
pneumatiska donen har dock så stora fördelar
framför de elektriska motordonen att
man även inom elproducerande industri
i större utsträckning börjat använda
pneumatiska don - exempel Marvikens
kraftstation. De pneumatiska
manöverdonens fördelar:
De är enklare och därigenom
driftssäk-rare.
De är betydligt snabbare och sist, men
inte minst, som regel betydligt billigare.
Dessa fördelar motiverar ofta att man
använder ett pneumatiskt manöverdon
även i sådana fall då man har en
elektrisk reglerkrets och alltså omvandlar
signalen på ett eller annat sätt före själva
manöverdonet. Hydrauliska manöverdon
förekommer också och då som regel i
form av elektro-hydrauliska don. Dessa
ger mycket höga ställkrafter - ett mycket
»styvt» reglersystem. De är emellertid
dyrbara och därför inte så ofta
förekommande.
Manöverdonet monteras oftast direkt
på reglerventilen. Detta ger en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
