Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik -3-68
33
kompakt enhet, som är enkel att
installera. Det förekommer också att donen
monteras separat med länkar eller
wire-system för kopplingen till ventilen.
Montaget blir här dyrare och mer
komplicerat.
Vid val av manöverdon eftersträvas
naturligtvis den billigaste lösningen som
ger en tillräckligt noggrann inställning av
ventilen. Valet faller därför oftast på
membrandonet. Detta don är i särsklass
den enklaste, mest driftsäkra och
billigaste typen. Det finns för direkt eller
rever-serad verkan samt i omkopplingsbara
versioner.
Direkt verkan innebär att ett ökande
lufttryck från regulatorn ger en
stängande funktion på en enkelsätig toppstyrd
sätesventil.
Sätesventilerna är som regel försedda
med ett mebrandon av standardstorlek.
Regulatorsignalen är emellertid i
allmänhet 3-15 psi och det är inte alltid detta
tryck ger tillräckliga ställkrafter med
standarddonet. Man kan i sådana fall
förse ventilen med ett överdimensionerat
ventildon.
Av detta framgår att man måste
noggrant undersöka om donets ställkraft är
tillräcklig för reglerfallet.
Ventiltillver-karna har i sina kataloger tabeller som
anger hur stort tryckfall man kan tillåta
över ventilerna vid olika flödesriktningar,
genomlopp, anslutningsdimension,
motorstorlek och luftfunktion.
De enkelsätiga ventilerna har, som
tidigare framhållits, många fördelar
framför de dubbelsätiga. En nackdel är
emellertid att det fordras stora ställkrafter
från manöverdonet. Det räcker inte
alltid med de krafter man kan få från det
enkla membrandonet. I sådana fall kan
man tillgripa ett kolvställdon.
Dessa don har en kolv som arbetar
med fast inställt tryck på ena sidan och
på andra sidan ett tryck som ställs av en
ventillägesställare efter jämförelse mellan
regulatorsignalen och spindelläget.
Spindelläget erhålls i form av en kraft från
en fjäder. Donen kan arbeta med tryck
upp till 7 kp/cm2 och ger mycket stora
ställkrafter.
Ventillägesställare
En ventillägesställare skall i första hand
åstadkomma att käglans läge är
proportionellt mpt regulatorsignalen, oberoende
av packboxfriktion, hysteres. i
membranmotorn och obalanskrafter på käglan.
Ventillägesställaren jämför regulatorns
signal med ventilläget och korrigerar
trycket till manöverdonet vid avvikelser.
Fig 1 visar ett exempel på en sådan
ventillägesställare. En mycket större kraft
erhålls än om enbart regulatorsignalen på
3-15 psi skulle styra ventilen. Genom att
drivtrycket införs direkt i ventillägesstäl-
Fig 2. Principen för elektro-pneumatisk ventillägesställare.
laren erhålls också större snabbhet än om
regulatorn själv skulle mata
membranmotorn. Denna har ju relativt stor volym
och man skulle därför få ett ansenligt
tryckfall i den ofta långa ledningen från
regulatorn till ventilen.
Ventillägesställaren kan också
reverseras så att en ökande regulatorsignal ger
en minskande signal till membrandonet.
Ställarna utförs ofta med förstärkning, så
att regulatorsignalen 3-15 psi omvandlas
till ett ställtryck på vanligen 6-30 psi,
men ibland även upp till 7 kp/cm2. På
så vis kan man använda standarddon i
stället för det överdimensionerade don
som skulle erfordras utan
ventillägesställare.
Som regel blir packboxfriktionerna av
den storleksordningen att man bör
använda ventillägesställare vid
ventildimensioner större än 2". I många fall får man
dock så stora obalanskrafter, eller måste
stänga mot ett så stort tryck, att man
måste ta till ventillägesställare vid
mindre dimensioner.
En del ventillägesställare är försedda
med kammar för korrigering av
olineari-tet hos manöverdonet. Genom byte av
kam kan man också förändra ventilens
karaktär.
Ställtiderna för reglerventiler med
pneumatisk ventillägesställare ligger
mellan ett par sekunder och 1,5 minuter,
beroende på storlek hos manöverdonet.
Betydligt snabbare pneumatiska
manöverdon går dock att få. Ställhastigheter på
50 mm/s kan åstadkommas.
I samband med elektrisk
mätvärdes-överföring används ofta elektriska
regulatorer. Som tidigare framhållits talar
många skäl för användning av
pneumatiska ventilmanöverdon även i dessa fall.
Man kan då använda sig av en
elektro-pneumatisk ventillägesställare - fig 2
-för omvandlingen av den elektriska
signalen till en pneumatisk styrsignal för
ventilen. En sådan ger en direkt koppling
mellan den elektriska signalen och
spindelläget.
Ett ekonomiskt mycket attraktivt
alternativ till den elektriska regulatorn med
elekertpneumatisk ventillägesställare på
ventilen, är en elektropneumatisk
regulator. Denna är försedd med ett elektriskt
mätsystem och ett pneumatiskt
reglersys-tem. Omvandlingen av mätvärdet sker
direkt i regulatorn vid regleringen. Man
kan därför använda vanliga pneumatiskt
styrda reglerventiler.
Mycket utvecklingsarbete har lagts ner
på elektriska manöverdon. Ännu har
dock inget don framkommit, som kan
konkurrera med de enkla pneumatiska
donen då det gäller snabbhet, ekonomi
och driftsäkerhet. Man har därför också
i samband med de moderna
datastyr-ningssystemen utvecklat speciella
ventillägesställare för digital styrsignal till
pneumatiska manöverdon.
Tillbehör
De pneumatiska manöverdonen är i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
