Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
20
Modern datateknik • 4 • 63
12 EXPERTER
OM FRAMTIDEN
Arrangörerna av Data-68 syftar till att Le
ge besökarna inte bara en grundlig över- oc
blick utan också till att låta besökarna råi
fördjupa sig i databehandlingens möjlig- att
heter och problem. Det sker genom en låi
omfattande kursverksamhet parallellt rig
med utställningen. Kursverksamheten ful
har delats upp i tolv väsentliga avsnitt. stä
Dir Lars O. Södahl,
Norsk Regnesentral.
Materialstyrning.
1. Man pratar styrning och
bedriver mekanisering. Man uppnår
inte styrning utan att ledningen
kan specifisera styrningsbehovet.
2. Databehandlingsromantiken:
»Om vi bara bygger tillräckligt
stora, tekniskt avancerade och
integrerade system, får vi
automatiskt lönsamhet.»
3. Vinstmöjligheterna.
Kvanti-fiera styrningsvinsterna! Det går
att tjäna pengar på
databehandling om man ger sig tusan på det.
Tekn lic Ingemar Asplund,
SKF.
Produktionsstyrning.
1. Bl a oklarheter i styrsystemens
mål, missbedömning av
tidsåtgången för systematisering av
styrsystemens grunddata
(registeruppläggning, produktkodifiering,
kapacitetstyper etc), för kort
utbildning.
2. Suboptimering (optimering i
lager/uppsättningskostnader i en
delprocess, där i realiteten totala
kapitalvärdet i material och
utrustning borde optimeras). Illa
utformad målsättning och icke
klargjort informationsbehov på
olika nivåer.
3. Datamaskinen är ett nödvändigt
instrument för stora datamängder
och samordning av komplexa
lager/ produktionssystem och kan
skapa tillförlitligare leveranstider,
effektivare lagerstyrning,
minskning i bundna värden,
kontrollerad kapacitetsbeläggning,
underlag för kapacitetsplanering.
1. Intern företags kontroll och
revision kom på efterkälken under
den automatiska
databehandlingens snabba utveckling åren 1960
—65, varigenom många system
och rutiner konstruerades utan
hänsynstagande till väsentliga
kontroll- och revisionssynpunkter.
2. On-line systemens mera
»lösliga» former måste ägnas
uppmärksamhet från kontrollsidan.
Med den nya redovisningslagen
kommer vissa kompromisser att
krävas.
3. Vid systemutformning är det
angeläget att i fortsättningen ta
vara- på de kunskaper om system
och i kontrollfrågor som finns hos
personer engagerade i intern
kontroll och revision inom företagen
samt inom extern revision.
1. De allvarligaste misstagen är
att allt för få mindre företag
verkligen undersöker vilka
fördelar ADB vid servicebyråer kan
erbjuda i synnerhet i fråga om
förbättrat beslutsunderlag.
2. Mindre seriösa systemsäljare
och servicebyråer skapar problem
bl a genom att medverka till att
mindre företag har förväntningar
på ADB som i realiteten inte kan
uppfyllas.
3. Mindre och medelstora
företag måste i större utsträckning ta
vara på de fördelar som
standardiserade systempaket erbjuder och
servicebyråerna bör i större
utsträckning utnyttja systempaketens
fördelar.
Direktör Sven Heijtz,
Riksrevisionsverket.
ADB-kontroll och revision.
Ch
Tu
Av
pre
Orj
Lai
Ka
Civilek Hannes Tjerneld,
Tibokonsult AB.
ADB och de mindre företagen.
AD
Med lic Kjell Samuelsson,
KTH.
Information, presentation och
kommunikation.
1. En fördröjning av
utvecklingen har skett genom användningen
av hålförsedda pappersmedia för
datamaskinell in- och utmatning.
Detta utgör en
kommunikations-barriär mellan människa och
maskin.
2. Det är risk att alfanumeriska
tangentbord samt små
textskärmar som rymmer mindre än en
A4-sida får så stor utbredning att
ett framåtskridande försenas.
3. Man bör satsa på stora,
länkade skriv- och presentationsytor
med en mångsidig bild- och
teckenbehandling som icke är
for-matbunden, men har
kommunikation av bildtelefontyp samt
informations- och databanker.
1. Man har ibland i
experimentsyfte anskaffat enstaka numeriskt
styrda verktygsmaskiner och
sedan haft svårt att få dem
lönsamma p g a att de kräver speciell
organisation. Vikten av standard
beträffande programmering och
handhavande har ibland
åsidosatts.
2. Att bristande anpassning
mellan olika programmeringsspråk
och dataformat i system, som i
framtiden måste samordnas, leder
till merkostnader för användarna.
3. Att så tidigt, som det är
ekonomiskt lönsamt, tillämpa de
au-tomatiseringsmetoder, som
utvecklats med så långtgående
målsättning som möjligt i riktning mot
konstruktionsarbetet.
Tekn lic Gunnar Sohlenius, Civ
KTH. Automatisering inom Tus
konstruktions/ produktions- »y
processen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
