Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Stenåldern - Tillverkningen af stensakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra stenåldersfolk i senare tider kafva haft andra förfaringssätt vid
tillverkningen af sina stensaker. Så t. ex. brakade infödingame i norra
Australien afskilja spånerna från den sten med hvilken de slogo, icke från
den sora slaget träffade.
Ännu i dag bearbetas flintan i England för tillverkning af boss- och
eldstålsflintor. Nu begagnar man hammare af jern, men erfarenheten liar,
såsom vi sett, visat, att man härvid äfven kan med framgång använda en
vanlig, af böljorna afrundad och slätslipad kiselsten. Man har också både has
oss och i andra länder funnit sådana stenar, hvilka tydligen varit under
stenåldern använda såsom knackstenar vid flintans bearbetande. För att bereda
säkrare fäste för fingrarna gjorde man stundom runda skålformiga
fördjupningar i stenen (fig. 80). Äfven de af vilda folkslag i senare tider använda
knackstenarna hafva någon gång dylika fördjupningar.
Vid bearbetandet af ett flintblock kunna antingen de afslagna spånerna
eller den återstående midten vara hufvudsaken. Det förra är händelsen vid
tillverkningen af sådana knifvar som fig. 75 och 78, af pilspetsar, skrapor m. m.
(fig. 46, 47 och 19). Deremot är den qvarvarande hufvudmassan af flintblocket
det vigtigaste vid förfärdigandet af yxor, mejslar, spjutspetsar, dolkar och dylikt.
Fig. 81 visar ett flintstycke, från hvilket en mängd spåner blifvit på
olika sidor afslagna, samt åtskilliga af spånerna som blifvit åter lagda på sina
ursprungliga platser.
Dessa spåner kunde nu, såsom vi redan visat, utan vidare åtgärd
användas som knifvar;* men ofta gjordes af dem pilspetsar, skrapor och dylikt,
hvarvid man antingen använde samma sten som vid spånernas afslaguing eller
också andra verktyg. *
Genom försök har man nyligen öfvertygat sig om, att man kan med en
vanlig gråsten knacka den runda eggen på flintskraporna. Äfven genom
tryckning med ett ben- eller hornverktyg kan man afskilja små skärfvor ur
kanten på en flintspån. Amiralen Sir Edward Belcher, hvilken sett india-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
