Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Stenåldern - Stenålderns slut. — Stensakers användande derefter. — Vidskepliga föreställningar om dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskan. Då torviggen, träffar jorden, slår åskan ned. Härvid drifves stenen
djupt ned i jorden. På Gotland trodde man för ej länge sedan, att
åskvig-gen drefs ned sju alnar i jorden, hvarpå han efter sju års förlopp åter kom
i dagen, sedan han under tiden stigit åt jordytan en aln hvarje år.
Denna åsigt om stenyxornas ursprung, som ännu är vida utbredd i vårt
land, återfinnes märkvärdigt nog i nästan alla trakter på jordklotet. Redan
för två tusen år sedan fans den i Hellas.
I följd af sitt ursprung från åskans gud och trollens besegrare anses också
»torviggarna» vara ett utmärkt skyddsmedel mot åska och trolldom. Derför
är det ofta omöjligt, eller åtminstone mycket svårt, att förmå personer sälja
fornsaker af sten, emedan de tro sig då förlora en skyddande talisman. Så
förvaras i Visby museum en stenyxa, som tillhört en qvinna på Gotland,
hvilken länge vägrade att lemna den ifrån sig och först förmåddes dertill,
sedan åskan, utan att fästa afseende vid »torviggens» närhet, slog ned i ett
bredvid hennes boning beläget kyrktorn.
120. Pilspets af flinta
infattad i silfver. Från
Skotland. \ r
122. Pilspetsen fig. 120
sedd från andra sidnn.
För att skydda nybygda hus mot åska och andra olyckor brukade man
ännu i förra århundradet sticka en stenyxa eller en flintknif in i väggen eller
under tröskeln.
Följande prof på de olika sätt, hvarpå stensakerna ända in i vår tid
gjort tjeust som skydd mot trolldom eller såsom lyckobringande, torde
för-tjena anföras.
En stor stenyxa begagnades länge af sin egarinna på Gotland till att
hängas ued i bryggkaret för att hindra trollen förstöra brygden. En bonde
i Vermland använde för några årtionden sedan stenyxor som sänken på en
fiskryssja och trodde sig märka, »att fisken med mycket fctörre begärlighet går
i de redskap, på hvilka man begagnar stenyxor till sänken». Och en bonde
i samma trakt förvarade en flintdolk bland säden i sin loge, »der han gjorde
stor nytta».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
